Järnring Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet järnring

1. Redan de gamla grekerna kände till magneter. Det förekommer naturliga permanentmagneter av till exempel mineralen magnetit. Den joniska naturfilosofen Thales tillskrev båda magneten och bärnsten en själ. Magnetisk influens beskrivs av Platon i dialogen Ion. Där jämför Sokrates poetisk inspiration med hur man kan hänga järnringar på en järnring som hänger under en permanentmagnet, men när man tar bort permanentmagneten försvinner järnringens magnetiska kraft. Lucretius nämner magnetisk repulsion. Augustinus berättar med förvåning om hur järnspån på en silvertallrik följer en magnet som flyttas runt under den. (källa)
2. Ett första landsförbund, Svenska Frisk och Kraftsportarförbundet bildades i Stockholm år 1928 men fick en kort livslängd. År 1931 bildas ett nytt frisksportförbund, Järnringen, med en kvinnlig motsvarighet i Silverringen. Ingen av rörelserna hade någon större framgång under sina första år. Det rådde en splittring mellan anhängarna så ytterligare en riksorganisation bildades år 1935, Förbundet för Fysisk Fostran. En stark muskeldyrkan och interna stridigheter präglade den första tiden. År 1936 slogs Järnringen, Silverringen och Förbundet för Fysisk Fostran ihop och bildade Svenska Frisksportförbundet. (källa)
3. Det stora öppna torget vid strax väster om Smögens Fiskauktion kallas Ringareskär och har fått sitt namn efter den stora järnring som fortfarande finns kvar mitt på ön, även om det idag efter att betongkajen byggdes 1959, är svårt att se att det är en ö. Järnringen kom på plats under mitten av 1800-talet och består av en speciell legering som ger ifrån sig en unik klang och användes vid dimma för att underlätta navigering in i hamnen. Betongkajen övergår sedan i trä och benämns Ångbåtsbryggan. (källa)
4. Enligt en tradition från mitten av 1700-talet skulle stenen ha markerat stadens vattenområde i väster. I krigstid spändes nattetid grova kättingar över älven, fastgjorda i kraftiga järnringar och inslagna i berget på båda sidor, för att förhindra olovlig insegling. För att sjöfararna skulle veta var spärren fanns, målades stenen röd. I berget strax ovanföröda sten finns fortfarande en mycket stor järnring. Den lär ha använts under första världskriget, då man inte vågade låta den nybyggda pansarbåten Sverige gå ut till sjöss bland minor och torpeder utan förankrade fartyget i de båda älvstränderna för att kunna provköra maskineriet i älvmynningen. (källa)
5. Under tidig medeltid hade man huvudsakligen ringbrynja som skydd i strid, tillsammans med hjälm och sköld. Man kände till brynjan av sammanflätade järnringar redan från 600–400-talen f.Kr. (enligt vissa uppgifter från Syrierna i Främre Orienten, enligt andra från kelterna i Gallien). Den tycks ha varit ett bra skydd eftersom den var i allmänt bruk under hela medeltiden. Brynjan liknade till formen kjorteln i den fredliga vardagliga dräkten. Som skydd för benen fanns särskilda brynjehosor och för skydd av huvudet hade man ofta en brynjehuva som föll ned över axlarna och endast lämnade ansiktet bart. Hjälmen var dock det vanliga skyddet för huvudet och var under äldre medeltiden oftast rund och uppåt spetsig. (källa)
6. Erik den heliges krona är Sveriges äldsta bevarade kungakrona. Kronan är enkelt utformad och utsmyckad med glasstenar. Den förgyllda järnringen har antingen förlorat sina kronspetsar eller inte haft sådana. Kronan visar tecken på mycket beröring. Den förvaras i Erik den heliges skrin i Uppsala domkyrka. (källa)
7. Järnringen (1999), svensk översättning: Sven Christer Swahn. (källa)
8. Mutant är en serie svenska science fiction-rollspel, utgivna av Target Games/Äventyrsspel, Järnringen och Fria Ligan. Den första versionen gavs ut 1984. Kampanjmiljöerna har dock varierat från lågteknologisk post-apokalyptisk science fiction ("efter katastrofen") till högteknologisk cyberpunk. (källa)
9. Korgbollsplanen är mellan 20 och 30 meter lång och 10–15 meter bred. Målen, en järnring med nät, placeras på stolpar 3 meter in på planen från kortsidan. Varje korgbollslag består av sex spelare och speltiden är 2 gånger 10 minuter. (källa)
10. Spikklubban/morgonstjärnan tillhör den medeltida vapenkategorin krossvapen. Den har ett skaft av trä eller metall och ofta är slaghuvudet skapat av ett metallklot med spetsar och vanligt förekommande är en längre stötspets i mitten på överdelen av klotet. Slaghuvudet kunde även vara av svarvat hårt trä med en cirka 25 cm lång sylliknande stötspets upptill. På en järnring runt slaghuvudet på dess största omkrets var 6 till 8 taggar fastgjorda och ytterligare 8 stycken järntaggar var inslagna i träet. Spikklubban användes till en början precis som många andra krossvapen främst av riddare mot andra riddare då dessa var skyddade av svårgenomträngliga metallrustningar. Den användes senare av både infanteri och rytteri. De ridandes spikklubbor kännetecknas av ett kortare skaft än de som fotfolket hade. Fotfolkets långa klubbor med skaft upp till mer än 2 meter långa brukades till långt fram i tiden vid fästningars försvar samt användes ombord på örlogsfartyg och av bondeuppbåd. (källa)