Järnspis Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet järnspis

1. Trots intensivt bostadsbyggande av stora hyreshus saknades många bostäder för arbetarklassen och "mindre bemedlade", och de som hade en lägenhet bodde mycket trångt. Hyresmarknaden var oreglerad, och stat eller kommun tog inget ansvar. Lägenheterna i de spekulationsbyggda hyreskasernerna bestod av ett rum med eller utan kök. Rum utan kök kallades "spiselrum", det vill säga ett rum med "kakelspis" där en järnspis (för matlagning) var infälld i kakelugnen. I källaren fanns potatis- och vedförråd, och på gården stod längorna med avträden. De nyuppförda stenhusen innehöll ofta byggfukt som måste torkas ut, innan uthyrningen kunde ske. En metod att förkorta uttorkningstiden var att upplåta bostaden gratis eller till mycket låg hyra till fattigt folk, som kallades "uttorkare" eller "svampar". (källa)
2. Innan fabriken startades, när pappersbruket fortfarande var i drift, fanns det fem bostadshus som tillhörde företaget för de som var anställda: Backen, Åbo, Ängen, Hallen och Utsikten, som totalt innehöll 23 enrumslägenheter och 12 enkelrum. I enkelrummen fanns det en järnspis, och mindre familjer bebodde ofta dessa lägenheter. I de lägenheter som det fanns rum och kök i värmdes rummen upp av kakelugnar i rummet och järnspisar i köket. Man hade vid den tiden inte lett in vatten i lägenheterna, och några avloppsledningar fanns inte heller. Man fick hämta vatten ur en brunn med en hink, och slaskvatten tömdes ut i naturen. Rummen var belysta av fotogenlampor. Det fanns ingen belysning utomhus och vägarna var i dåligt skick. Det fanns utöver de fabriksägda lägenheterna mellan fyra och fem privatägda hus, vars standard motsvarade fabrikens. (källa)
3. Med järnspisens introduktion vid mitten av 1800-talet började man i stället tillverka massiva strykjärn. (källa)
4. Köket ligger i sammanbyggnaden mellan de båda husen. I köket finns bara ett litet vädringsfönster, ljuset från den öppna elden i spisen var fullt tillräckligt. Kökets interiör motsvarar 1920-talet, då hade den öppna elden blivit ersatt av en järnspis. (källa)
5. Norrtorp låg strax söder om torpet Brink vid nuvarande Vällingevägen. Torpet framgår på en karta från 1690 och lydde då under Lideby. Enligt husförhörslängden från 1718 bodde här torparen Bengt Larsson med hustru Ingeborg och barnen Lisbet och Lars. På 1920-talet nyttjades stugan av Gustaf Adolf Karlsson med familj. Han såg till att stugan fick en järnspis vilken han hämtade i Södertälje och forslade hem den på en kälke. Längre österut låg Norrtorps ekonomibyggnader. Boningshuset och ekonomibyggnaderna revs 1936. Idag påminner en liten kulle med förvildade trädgårdsväxter om platsen för Norrtorp. (källa)
6. Det finns vittnesmål där klotblixtar sprängt sönder berg, plöjt långa fåror i marken och satt eld på träd. Andra vittnen säger att de bevittnat att en klotblixt svävat relativt lugnt förbi en människa när den senare har krossat betong eller splittrat järnspisar. (källa)
7. År 1862 uppfördes en ny köksbyggnad strax väster om den gamla som revs tillsammans med de flesta tjänstebostäderna. Det nya köket ritades av arkitekt Fredrik Wilhelm Scholander och finns fortfarande kvar med bland annat Ulriksdals slottscafé. Det nya köket inreddes med järnspisar vilka var en nymodighet vid tiden. När Ulriksdal elektrifierades 1910 bygges ett nytt kök med moderna elspisar i slottets norra flygel. Av den äldre bebyggelsen kvarstår idag bara vaktmästarens- och byggmästarens boställen. På platsen för den kungliga vedgården uppfördes Ulriksdals maskinhus 1860. (källa)
8. Då man började installera järnspisar i hemmen försågs de vanligen med en ugn, en så kallad muffelugn som värms av heta rökgaser. Moderna spisar innehåller elektriska ugnar. (källa)
9. Den 19 november 1918 lastade Per Brahe i Jönköping bland annat järnspisar, plogbillar och symaskiner. Allt gods fick inte plats i lastrummen. På däck lastades bland annat ett stort antal tunnor med fruktmos. På kvällen samma dag anlände Per Brahe till Gränna där ytterligare last togs ombord, bland annat sex ton potatis och två ton päron. I Gränna steg även ytterligare passagerare ombord, inklusive John Bauer med familj på väg till Stockholm. Familjen hade ursprungligen avsett att göra resan med tåg, men efter en svår tågolycka vid Getå samma höst hade det bedömts som säkrare att färdas sträckan med båt. (källa)