Järnvägssträcka Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet järnvägssträcka

1. Hällefors-Fredriksbergs järnvägar (HFJ) omfattade järnvägssträckorna Neva – Fredriksberg – Hörken (Säfsnäs järnväg eller Säfsbanan) och Hällefors – Gravendal. Spårvidden var 802 mm. (källa)
2. Den svenska riksdagen beslutar att inköpa den järnvägssträcka, som är påbörjad från Luleå över Kiruna till Narvik. (källa)
3. Delen mellan Boden och Luleå hör formellt inte heller till Malmbanan utan till Stambanan genom övre Norrland. Sträckan mellan Torneträsk och Riksgränsen har vid ett tillfälle (2006) utsetts till Sveriges vackraste järnvägssträcka. (källa)
4. En järnvägsknut är en ort med järnvägsstation där flera järnvägssträckor möts eller korsar varandra. Begreppet syftar i första hand på den plats där byte mellan järnvägslinjer kan ske, snarare än den plats där själva spårförgreningen finns. (källa)
5. Samhället växte fram i slutet av 1800-talet på mark som hade tillhört Djursholmsgodset. Den första exploateringen av området är ungefär samtida med skapandet av grannorten Djursholms villastad, som grundades år 1889. Liknande villaförstäder som Storängen, Saltsjöbaden, Djursholm och Södertörns villastad började anläggas för välbärgade Stockholmare. Alla etablerades längs nya järnvägssträckor, som Saltsjöbanan, Roslagsbanan och Nynäsbanan. De som hade råd, ofta högre tjänstemän, flyttade långt utanför storstaden, där de bosatte sig i nybyggda villor på behörigt avstånd från den "osunda" storstaden. (källa)
6. Under 1800-talets slut planerades flera villastäder som Storängen, Saltsjöbaden, Djursholm och Södertörns villastad för välbärgade Stockholmare. Alla etablerades längs nya järnvägssträckor, som Saltsjöbanan, Roslagsbanan och Nynäsbanan. Den kraftiga befolkningsökningen i Stockholm under 1800-talets andra hälft hade bland annat lett till bostadsnöd och svåra sanitära förhållanden. De som hade råd, ofta högre tjänstemän, flyttade därför långt utanför stadens tullar, där de bosatte sig i nybyggda villor på behörigt avstånd från "den osunda storstaden". (källa)
7. Ombyggnaden möjliggjordes genom att Bergslagernas Järnvägar (BJ) år 1877 öppnade järnvägssträckan förbi Klenshyttan, som även fick en egen station. Från järnvägen gick ett stickspår rakt genom kolhuset. Därigenom förbättrades transporterna av råvarorna (malm och träkol) till hyttan och de färdiga produkterna (huvudsakligen tackjärn) från hyttan. (källa)
8. 1880 invigdes järnvägssträckan mellan Borås och Varberg. I bostadsfrågan var Rydbolmsbolaget pådrivande genom att de lånade ut pengar så att anställda kunde bygga sig ett eget hus, på tomter som såldes till rimliga priser. En pensionskassa anordnades 1897, där vinsten från speceributiker i Viskafors och Rydboholm oavkortat fördes över till pensionskassan, som de anställda fick tillgång till. I början av 1900-talet tillverkades begravningskistor till anställda som avlidit, kostnaden stod företaget för. Under 1980-talet försvann cirka 1 500 arbetstillfällen inom gummi- och textilindustrin. 1996 fanns i Viskafors 25 procent vakanta lägenheter, vilket ledde till att 85 lägenheter började rivas ett år senare. (källa)
9. Med diligenserna befordrades förutom passagerare och brev även paket. Hastigheten beräknades i allmänhet till en mil på en timme och 15–20 minuter. Medan på kontinentens stora postvägar diligenser, förspända med fyra eller fem, ända till sex hästar, var en vanlig företeelse, hade svenska diligenser endast undantagsvis fler än två à tre hästar: Den sista svenska postdiligensen gick på linjen Göteborg–Kungsbacka–Varberg vilken drogs in samtidigt med att post började befordras den 1 september 1888 på järnvägssträckan Göteborg–Varberg. (källa)
10. Väse är en del av projektet Tåg i tid och den järnvägsstation på järnvägssträckan Kristinehamn–Karlstad C som har flest tågmöten. För att fler tåg ska kunna mötas på Värmlandsbanan byggs mötesspåret ut med ett partiellt dubbelspår, för att tre tåg ska kunna mötas på stationsområdet. I byggprojektet ingår också att höja säkerheten för oskyddade trafikanter genom att bygga om järnvägskorsningen till planskildhet. Byggprojektet sker i två etapper. Den första etappen omfattar nya spårväxlar, plattformar, en planskild korsning samt en gång- och cykelbro över Storgatan, norr om mötesstationen, samt förlängning av befintligt mötesspår med cirka 600 meter västerut mot Karlstad C. Etapp två omfattar 1 100 meter mötesspår västerut mot Karlstad, ett nytt datorbaserat signalställverk (95) och resterande spårväxlar. Trafikverket ska dessutom slutföra återstående BEST-arbeten (ut- och ombyggnad av Bana, El, Signal och Tele). Byggstart sommaren 2021. (källa)