Jaktgevär Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet jaktgevär

1. Jaktgevärens historiska utveckling går hand i hand med krigsvapnens. De äldre jaktgevären var sålunda under olika tidsperioder försedda med luntlås, hjullås, flintlås och slaglås. Först med flintlåsets uppfinning erhölls ett för jaktbruk mera användbart vapen. Införandet av slaglåset och enhetspatronen (tändhatts- eller perkussionsantändningen) innebar ett stort framsteg eftersom man då erhöll en sådan snabbhet vid skottlossningen, att man kunde bedriva flyktskytte med större framgång. (källa)
2. Kikarsikte, riktmedel på jaktgevär och artilleripjäser. Till skillnad från öppna riktmedel (sikte och korn), består kikarsiktet istället av en kikare med ett hårkors. (källa)
3. Den mest kända löpsedeln i Sverige anses vara Aftonbladets löpsedel från 23 februari 1970: "Mord i dag på Östermalm: Greve sköt neger med jaktgevär". Den har, enligt radioprogrammet Medierna, blivit en symbol för löpsedlarnas mustiga, skruvade sensationalism och en kvardröjande kolonial syn. Förövaren var dock inte greve och brottsrubriceringen var inte mord utan vållande till annans död. Redaktören som utformade löpsedeln sade i en intervju 2012 att om de hade vetat mer om händelsen, eller haft mer tid, så hade den inte utformats på det viset. Ordet neger ansågs redan 1970 vara stötande för många. En av journalisterna som skrev om händelsen ansåg att löpsedeln var genant redan när den skrevs och att det var ett uttryck för en grabbig kultur på redaktionen. Det var inte ovanligt med etniska etiketter på löpen förr, men även om den jämförs med Dagens Nyheters löpsedel från 1935, "Tattare Bengtsson på rymmarstråt", så skiljde Aftonbladet ut sig genom att länge framhålla etnicitet hos misstänkta brottslingar, även om etiketterna ibland användes välvilligt, som 1943 när man utformade löpsedeln "Negerfar i förort lever lycklig med blond hustru". Aftonbladet låg även bakom löpsedeln "USA-stad anfölls av beväpnade negertrupper inatt" i juli 1968 om "Glenville Shootout". Efter debatten om löpsedeln om greven blev det mer ovanligt med etnicitet i rubriker om brott. (källa)
4. Utanför militärt bruk var Mauser ett vanligt förekommande jaktgevär. I Afrika under det sena 1800-talet respektive tidiga 1900-talet då det var populärt att som sport jaga större djur, till exempel elefanter, fanns företag som modifierade Mausergevären för att bli mer grovkalibriga. (källa)
5. Fältskytte Kikarklass bedrivs sedan ett antal år, vilket tillåter användandet av jaktgevär och kikarsikten. Skytteformen följer i övrigt samma former som övriga klasser men har egna regler gällande utrustningen. (källa)
6. Utgångshastighet hos eldvapen kallas även mynningshastighet och avgörs av gastrycket, projektilens vikt och eldrörets (eller pipans) längd. Utgångshastigheten kan variera mellan 240 m/s för äldre pistoler och revolvrar och 1 200 m/s för moderna, finkalibriga jaktgevär. Stridsvagnskanoner som skjuter pilprojektiler kan komma upp i mynningshastigheter på 1 800 m/s, vilket är nära gränsen för vad som är möjligt med konventionellt krut. Med en lättgaskanon kan man uppnå mynningshastigheter på över 8 000 m/s. (källa)
7. Normalt beviljas licens till ett begränsat antal vapen - en så kallad vapengarderob - där begränsningen är sex jaktgevär och för målskytte tio enhandssvapen samt åtta övriga vapen (t.ex. gevär eller armborst) (ytterligare licenser kan beviljas men måste då kunna motiveras med ett specifikt behov). Pistoler på jaktlicens räknas inte in i vapengarderoben. Ej heller till exempel luftgevär på skyddsjaktslicens. Luftgevär på vanlig jaktlicens räknas dock in. För en person som inte tidigare haft en kan det under de första åren vara svårt att få beviljat flera licenser än 4 gevär och även pistol på jaktlicens kan vara svårt i början. Har man verkligen behov av ett ytterligare vapen, och kan motivera detta, så kan det vara möjligt att få licens på flera vapen än vapengarderoben. Varje vapen i vapengarderoben kräver en separat licens. Vapen med flera pipor som är utbytbara kräver även det en licens per pipa, det räknas dock bara som ett vapen i vapengarderoben oavsett hur många utbytespipor det har. Detta kan då vara en kupa lösning om man har behov av fler vapen. Även ljuddämpare och extra trummor till revolvrar är licensbelagda. I vissa län, tex Västra Götaland, har den lokala tillståndsmyndigheten satt upp ett eget regelverk för beviljande av ytterligare vapenlicenser för målskjutning (speciellt enhandsvapen). Även vid påvisande av tävlingsaktivitet här är det synnerligen svårt att få licens för fler än 2 enhandsvapen, speciellt om de är av samma kaliber. (källa)
8. Drilling – ett trepipigt jaktgevär, vanligen med två pipor för hagel och en för kulor. (källa)
9. Drilling – ett trepipigt jaktgevär, vanligen med två pipor för hagel och en för kulor. (källa)
10. Slaglåsets fördelar jämfört med flintlåset är att det är billigare att tillverka, ger färre klick, fungerar bättre vid fuktig väderlek, men framför allt att den fördröjning mellan att hanen slår tills det att projektilen lämnar vapnet minskar betydligt. Dock hos en del jaktgevär och duellpistoler – där flintlåsen var av särskilt hög beskaffenhet, kan fördröjningen vara nästan lika – eller till och med lika som med slaglås. (källa)