Japansk Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet japansk

1. Geishatraditionen är inte så gammal som många tror. Det fanns kvinnliga artister i Japan före geishorna, under Heianperioden (794-1185), men riktiga geishor är en mycket senare företeelse. 1589 godkände Toyotomi Hideyoshi byggandet av ett stadsdel i Kyoto, som var avskärmad med murar från resten av staden. Området kallades för Shimabara, och var tillägnat olika former av njutning och underhållning i form av japanska konstformer, barer och prostitution. Kurtisaner (som kallades oiran 花魁) arbetade som exklusiva prostituerade, vilka lockade till sig ett rikt klientel. Många artister arbetade också i dessa hus för att underhålla klientelet med sång, musik, dans och poesi. Länge var dessa artister enbart män och de kallade sig för "geisha", "hōkan" (gycklare) eller "taikomochi" (trumbärare, eftersom de spelade taiko, vilket är en sorts japansk trumma). (källa)
2. Under Koreas tid som japansk koloni (1911–1945) satt den japanske generalguvernören i Keijō (Seoul), där han förvaltade Generalguvernementet Korea. Även Taiwan under japanskt styre var ett generalguvernement med en japansk generalguvernör i Taihoku (Taipei). (källa)
3. Namnet "glima" kommer av ett fornnordiskt ord, "glíma" som betyder "blixtrande sken" eller "kvick rörelse" och överlever i svenskans "glimma" i danskans "glimre" och i norskans "glimt". I en av de äldsta svenska ordböckerna förekommer ordet "glyma" som då betydde "liten strid" eller "kortvarig brottning". På isländska är ordet "glíma" synonymt med brottning i allmänhet, och används även när man talar om icke-nordiska brottningsformer som t.ex. "japansk glíma" som betyder "Ju jutsu". På svenska används termen idag framförallt när man refererar till det traditionella "byxtaget" men även om andra inhemska nordiska brottningsformer. (källa)
4. Handa (半田市, Handa-shi) är en japansk stad i prefekturen Aichi på den centrala delen av ön Honshu. Staden Handa bildades 1 oktober 1937 genom att orterna Handa, Kamezaki and Narawa slogs ihop. Staden är belägen vid Chitaviken som ligger söder om Nagoya, och ingår i denna stads storstadsområde. (källa)
5. Seppuku (切腹, används i skrift) även kallat harakiri (腹切り, används i tal), är en traditionell japansk självmordsmetod, varigenom en samuraj av hänsyn till sin heder (jämför bushido) tillfogar sig själv ett djupt knivhugg i magen följt av att en medhjälpare hugger av huvudet med ett svärd. Det var förbehållet män som innehade samurajvärdighet, medan samurajkvinnor sedvanligen stötte en kortare dolk i halsen. Ett av de viktigare syftena med halshuggningen var att dölja den fruktansvärda smärta som medföljer denna procedur. (källa)
6. Svärdens symboliska värde har alltid varit starkt, och de har i både västerländsk och exempelvis japansk kultur fungerat som kännetecken för ridderlighet, religiositet och social status. Även under 1900-talet har olika militära enheter delat ut svärd till officerare och som förtjänsttecken, trots att de inte längre används på slagfälten. Delvis har det att göra med svärdets styrkor och svagheter. Svärdet har existerat parallellt med stridsyxor, stridshammare och många andra närstridsvapen. Man valde helt enkelt vapen utifrån vilken motståndare man skulle möta. Kraftigare rustningar gjorde dels att man lade mer och mer vikt vid svärdspetsen och dels att man utvecklade större och tyngre svärd. Många av de bilder som finns på folk i rustning som slåss med svärd avbildar juridiska dueller eller romantiska föreställningar. I sluten formation fungerar dock pikar och spjut betydligt bättre. Piken blev tidigt manskapets vapen medan svärdet blev officerarnas vapen. (källa)
7. Hora (musiker) – japansk musiker. (källa)
8. Reciprocitet anses vara en förutsättning för de mänskliga samhällenas evolution, vilket kan ta sig uttryck i reciprocitetsprincipen som både innefattar reciprok altruism, reciprokt stöd, lojalitet och hämnd, vilket håller samman gruppen. Inom etologin är det en tvistefråga huruvida djur hämnas. Aggression inom gruppen hos flocklevande djur är vanligt, men handlar ofta om kamp om föda eller fortplantningsmöjligheter, eller om att utmana eller vidmakthålla hierarkier. Hos vissa djurarter har dock en del hämndartade beteenden möjligen kunnat konstateras, till exempel hos japansk makak där förorättade individer en stund efter oförrätten angripit släktingar till angriparen. (källa)
9. Kiai, stridsrop i japansk stridskonst. (källa)