Jordaxel Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet jordaxel

1. För närvarande pekar jordaxeln mot en punkt i närheten av Polstjärnan, men riktningen ändrar sig långsamt på himlavalvet i en ungefärligen cirkelformad rörelse med en period på 25 800 år. Det är jordbanans plan som är referensen, och i en första approximation bibehålls lutningen (23,5 grader) i förhållande till detta. Om några tusen år kommer alltså våra efterlevande inte att kunna orientera sig mot norr genom att leta reda på Polstjärnan. Efter omkring 12 000 år pekar jordaxeln i stället mot trakten av stjärnan Vega (en vinkelförändring på ungefär 2 x 23,5 grader), för att efter ytterligare 14 000 år ha återkommit till Polstjärnan. Skärningen mellan jordens ekvatorsplan och ekliptikaplanet, Vårdagjämningspunkten, rör sig alltså i förhållande till stjärnorna, vilket upptäcktes redan av Hipparchos. (källa)
2. Sommarsolståndet är den tidpunkt då jordaxeln lutar som mest mot solen. Dygnet då sommarsolståndet inträffar midsommardagen (enligt lokal soltid) har årets längsta dag och under den dagen står solen som högst på himlen. (källa)
3. Vid norra halvklotets vintersolstånd lutar jordaxelns norra del bort från solen, vilket medför att det norra halvklotet då får sin kortaste dag och längsta natt. Norr om norra polcirkeln går då solen inte ens upp utan natt eller skymning råder även under den ljusaste delen av dygnet. Eftersom solen skiner strax under horisonten, så blir det mera skymning än natt. Ofta ligger även snö som sprider ljuset. (källa)
4. Gyrokompass – en fritt upphängd snabbt roterande axel (gyroskop) ställer in sig i en konstant vinkel i förhållande till jordaxeln. (källa)
5. Under de mer än 2500 år som har passerat sedan zodiaken instiftades och olika stjärnbilder fick ge namn åt zodiakens stjärntecken, har jordaxeln vridit sig cirka 30°. Detta kallas precession. Vädurens stjärntecken motsvaras därför idag av Fiskarnas stjärnbild. Om cirka 600 år kommer i stället Vattumannens stjärnbild att komma in i detta intervall. (källa)
6. Orsaken till att en istid inträffar är variationer i styrka i de solstrålar som träffar jorden, något som man när det gäller kortare kalla perioder har kunnat knyta till antalet solfläckar på solen. Den förste att knyta istiderna till dessa fenomen var den serbiske vetenskapsmannen Milutin Milanković som konstaterade detta 1938. Det krävs dock mer än minskad solfläcksaktivitet för att en verklig istid skall uppträda och den främsta orsaken är troligtvis variationer i jordaxelns lutning, något som inträffar med jämna mellanrum. (källa)
7. Under jordaxelns 26 000-åriga precessionscykel kommer en serie ljusa stjärnor, synliga för blotta ögat på norra halvklotet, att ha den övergående titeln Polstjärnan. Även om andra stjärnor kan komma i linje med den nordliga himmelspolen under 26 000-årscykeln, uppfyller de inte nödvändigtvis den gräns för synlighet som behövs för att fungera som en användbar indikator för norra himmelspolen för en jordbaserad observatör, vilket resulterar i tidsperioder under cykeln när det inte finns någon klart definierad polstjärna. Det kommer också att finnas perioder under cykeln när ljusa stjärnor bara ger en ungefärlig guide till vad som är "norr", eftersom de kan vara mer avlägsna än 5° från riktningen mot den nordliga himmelspolen. (källa)
8. Jordaxelns förlängning möter himlen i norra och södra himmelspolerna. Polstjärnan, även kallad Polaris eller Alfa Ursae Minoris, ligger nära den norra himmelspolen. En motsvarande ljus stjärna på södra stjärnhimlen finns inte, men den ljussvaga stjärnan Sigma Octantis ligger nära den södra himmelspolen. (källa)
9. Vändkretsarna är kopplade till jordaxelns lutning i banan runt solen. (källa)
10. För något mer än tre och ett halvt årtusende sedan, omkring 1700 f.Kr., kunde man på morgonen av årets längsta dag, från den nära templets mitt liggande "altarstenen", ett ögonblick se solen till vänster om denna resta sten. Detta stöder teorin att templet uppförts vid nämnda tid. Då jordaxelns läge ändrat sig, är det nu inte längre möjligt att ens vid midsommartid se solen till vänster om stenen. Oavsett detta samlas även i våra dagar, liksom i forna tider, vid midsommar mycket folk på den slätt där templet är beläget. (källa)