Jordbruksfastighet Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet jordbruksfastighet

1. Hemman (hemmantal) är ett äldre begrepp med betydelsen bostad, boning, hemvist, hem och som i Sveriges landskapslagar och kronans jordeböcker avsåg en på landsbygden av åtskilliga ägor bestående och bebyggd gård och jordbruksfastighet med visst mantalsvärde. (källa)
2. Hemmansklyvning kallades i äldre tider en fastighetsombildning där en jordbruksfastighet delades upp i en eller flera delar. Varje del blev en självständig enhet. Hemmansklyvningen var en naturlig följd av att fadern dött och sönerna skulle dela på arvet. Delningen kunde också bli konsekvensen när en areal av egendomen getts bort eller sålts. 1494 förbjöds hemmansklyvningen – en alltför liten enhet blev inte fullsutten och kunde inte beskattas. Förbudet gick att kringgå genom inofficiell klyvning sämjedelning. Alla fick då bo kvar på samma gård. (källa)
3. Med jaktmark menas en jordbruksfastighet eller skogsfastighet. I Sverige är jakträtten kopplad till markägandet och ibland hanterad av ett viltvårdsområde. En markägare är därför även jakträttsinnehavare på sin fastighet. Om markägaren själv inte jagar eller är en juridisk person, till exempel ett skogsbolag kan jakträtten upplåtas mot betalning åt annan person eller en jaktklubb. Sådana jakträttsupplåtelser kallas felaktigt för jaktarrende i folkmun (läs mer under arrende). En jakträttsupplåtelse upprättas med ett kontrakt och ger jaktarrendatorn suverän tillgång till jakträtten i markägarens ställe. I kontraktet ingår ofta att jaktarrendatorn även skall bedriva en adekvat viltvård. En jakträttsupplåtelse av arrendetyp gäller oftast över en flerårsperiod. Av Sveriges c:a 260 000 jägare arrenderar c:a hälften sin jaktmark av skogsbolagen, staten (Sveaskog), stiften m.fl. Den andra hälften jagar på mark de själva eller deras släktingar äger. (källa)