Jordstycke Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet jordstycke

1. Enskiftet innebar att varje gård tilldelades ett enda sammanhängande markstycke. Gårdens byggnader flyttades från byn till jordstycket. (källa)
2. De första kolchoserna organiserades på initiativ av Stalin i början av 1930-talet och 1936 var kollektiviseringen av lantbruket i huvudsak genomförd. Då arbetade 90 procent av Sovjetunionens bönder på 250 000 kolchoser. Formellt var kollektivbruket en frivillig sammanslutning av bönder i en by eller en grupp byar. Bönderna slog sig samman och brukade jorden gemensamt under en vald kommitté ledd av en vald förman. De enskilda familjerna behöll ett litet jordstycke runt huset och några få djur. I realiteten skedde kollektiviseringen ofta under tvång. Medlemmarna i en kolchos fick som lön en del av gårdens totala inkomst enligt antal dagar de arbetade. I varje distrikt inrättade staten en maskin- och traktorstation, MTS, som ställde maskiner med betjäning till förfogande för kollektiven mot betalning i pengar eller varor. Varje kolchos var ålagd att leverera en bestämd mängd jordbruksvaror till staten för vidareförsäljning. (källa)
3. -måla är typiskt för Småland, men även för Blekinge och södra Östergötland. -måla är släkt med ordet mål 'mått' som betyder 'avgränsat, uppmätt jordstycke'. Det är mycket vanligt att namnen på -måla har ett mansnamn som förled, till exempel Persmåla, en by i Madesjö. Ett annat vanligt förled är sjönamn, till exempel Alsjömåla, en gård i Vissefjärda. Förleden kan ofta vara redan etablerade bebyggelsenamn. Ett exempel är Källstorpsmåla, en gård i Ljungby socken i Södra Möre, där gården Källstorp var den moderbebyggelse som -måla-kolonisationen hade utgått från. I de allra flesta fall är det en gård eller mindre by som har -måla-namn. Ett enda av de småländska -måla-namnen är namn på ett samhälle, nämligen Blomstermåla. Namnen förekommer mest koncentrerat i södra Småland, nära gränsen till Blekinge, samt i östra delen av Kalmar län. (källa)
4. Det äldsta dokument där namnet Järfälla nämns är mer än 700 år gammalt, daterat 26 januari 1310. I dokumentet, som är ett testamente upprättat av ärkebiskop Nils Kettilsson, testamenterar Ragnwald Ingesson bland annat 1 mark romerskt silvermynt till kyrkan och kyrkoherden i "gerfelli" eller "gerfelle". Namnet är sammansatt orden "gere" eller "ger", som betyder kilformigt jordstycke och "fielder" eller "fjäll" , som betyder ängsteg eller utmark och är härledda från fornsvenskan. Järfälla betyder således "den kilformade ängstegen" eller "den kilformade utmarken". Namnets betydelse är omdiskuterat av ortnamnsforskare. Stavningen har sedan dess varierat ett 20-tal gånger. (källa)