Jul Synonymer Betyder Uttal

• jultid

Hur används ordet jul

1. Tjugondedag jul eller tjugondag Knut är i Sverige, Finland samt (delar av) Norge en dag som infaller den 13 januari, tjugo dagar efter jul, och firas som slutet på julhögtiden. Dagen fick Knuts namn till minne av helgonförklarade Knut Lavard (kanske också påverkat av en minnesdag för Knut den helige), och kallas också Knutdagen (eller Knutsdagen). Knut har därför namnsdag denna dag. (källa)
2. Jul firades som en högtid i fornnordisk religion och den germanska världen långt före kristnandet. Ordet är tidigast belagt i namn på germanska vintermånader. Hur ett vikingatida julfirande kunde gå till nedtecknades på 1200-talet i Heimskringla av Snorre Sturlasson. Centralt i det förkristna julfirandet var enligt Snorre att det hölls gästabud där gästerna drack öl och blotade. Detta ska enligt Snorre ursprungligen ha ägt rum vid midvinter, men på 900-talet flyttats till samma datum som den kristna julen. Motstridiga teorier finns emellertid om när på året firandet ägde rum före reformen – i mitten av januari, på vintersolståndet, eller vid varierande tidpunkt beroende på månvarven. (källa)
3. Före kristnandet firade man i Sverige julblot. Den förkristna julen inföll i mitten av januari och i takt med att Sverige kristnades tog kristna budskap och traditioner över. En del av de hedniska traditionerna fortlever dock i förkristen form inom julen. För många svenskar är julen numera dock snarare en kulturell tradition än en religiös högtid. De flesta nutida traditionerna härstammar från 1700-, 1800- och 1900-talen. (källa)
4. I Island är det vanligt att servera ren, rökt lamm eller julskinka till jul. (källa)
5. Julgodis är godis som äts under julen. Särskilt i äldre tid, fanns det vissa godissorter som typiskt tillverkades och konsumerades endast under julen. Julgodis brukar traditionellt tillverkas i hemmet och/eller säljas på julmarknader. Det brukar även konsumeras annat godis på julen, varumärken som vanligtvis säljs i butik. (källa)
6. Julkalender (även kallat adventskalender) är en anordning med numrerade och utspridda luckor, ofta 1–24 eller 1–25 efter decemberdatumen fram till jul. Ibland (till exempel i serietidningen Bamse) börjar kalendern på första söndagen i advent och slutar på juldagen, den 25 december. Luckorna är inledningsvis stängda, men för varje dag får man öppna en lucka märkt med det aktuella datumet. Syftet med julkalendern är att den ska underlätta väntan på julen, inte minst för barn. Den är typiskt gjord av pappark och prydd med en färgbild på framsidan. Bakom varje lucka döljer sig vanligen en liten bild eller ett rim. Det finns även andra varianter, som till exempel chokladkalender. Julkalendern sätts traditionellt upp på väggen likt en tavla. (källa)
7. Jul i Danmark firas genom december månad, från advent, med kulmen under julafton, som är aftonen före de två jul-helgdagarna. Att fira på den så kallade "aftonen" är vanligast även vad gäller andra helgdagar i Danmark. (källa)
8. Begreppet julmusik avser den musik som förknippas med firandet av den kristna julen, bland annat musik som används vid julens gudstjänster i kyrkorna, vid julfester och vid julfirande i hemmen, samt musik som säljs på skiva inför julen. Julmusik har i flera länders tradition kommit att omfatta musik från adventstiden till Trettondedag jul eller till Tjugondag Knut, och omfattar därmed i nordisk tradition även Luciasångerna. (källa)
9. En jul i Småland för länge sen är en novell skriven av Astrid Lindgren. Novellen ingår i novellsamlingen En jul när jag var liten som gavs ut år 1993 av bokförlaget Rabén och Sjögren. Novellens berättarperspektiv utgår ifrån Astrid själv där hon beskriver verklighetsbaserade och egenupplevda händelser under julen 1913. I novellen får du följa 6-åriga Astrid som får stöta på allt ifrån stolleprov till julstök. Den svenska utgåvan är illustrerad av Ilon Wikland, den tyske utgåvan av Peter Knorr. Utöver En jul i Småland för länge sen och andra korta noveller har Astrid Lindgren skrivit många kända böcker och bokserier, som Emil i Lönneberga, Pippi Långstrump och Ronja Rövardotter. (källa)
10. "Tomten" är en filosofisk dikt, och under en till det yttre idyllisk form ställer Rydberg i dikten den grundläggande metafysiska frågan om människolivets mål och mening. Den svårbesvarbara gåtan om "vadan och varthän" går diktens huvudperson, tomten, omkring och funderar över. Från början var dikten inte heller direkt kopplad till julen, men med tiden har illustratören Nyströms tomtefigur bidragit till att tomten som fenomen – inklusive dikten med samma namn – flyttats från gårdstomten till jultomten. (källa)