Justitiekansler Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet justitiekansler

1. I kansliordningen av 29 maj 1719 överlämnades övervakningen av rättsapparaten åt en ämbetsman med titel justitiekansler, vilken dessutom var chef för Nedre justitierevisionen och skulle vara närvarande i rådet vid föredragningen av justitiemål. Under tiden 1766-1772 skulle JK utses av rikets ständer och var då att anse som även deras ombudsman. Under denna period, det vill säga mitten av 1700-talet, tillkom också JK:s tillsynsverksamhet, delvis beroende på folkligt missnöje med maktmissbruk hos lokala statliga befattningshavare. JK:s åligganden har sedan dess till stor del blivit oförändrade. (källa)
2. Hans Gabriel Trolle-Wachtmeister, född 11 september 1782 i Trolle-Ljungby församling, Kristianstads län, död 11 juli 1871 i Ivetofta församling, Kristianstads län, var en svensk greve, ämbetsman, en av rikets herrar och justitiekansler. (källa)
3. Den moderna användningen av termen började i Sverige, med Justitieombudsmannen som instiftades genom 1809 års regeringsform. Införandet skulle säkerställa medborgarnas rättigheter genom att skapa en myndighet som var oberoende av den verkställande makten. Föregångsämbetet var ämbetet Justitiekanslern som var – och är – regeringens ombudsman, medan Justitieombudsmannen sorterar under riksdagen. (källa)
4. Tryckfrihetsdomstolar (tryckfrihetsjury) dömer i tryckfrihetsmål och förs i tingsrätterna. Det är Justitiekanslern som skall vaka över att de gränser för tryckfriheten som anges i tryckfrihetsförordningen inte överskrids. Det är också Justitiekanslern som beslutar om åtal och det är Justitiekanslern ensam som är åklagare. Vid tryckfrihetsmål skall frågan om brott föreligger, prövas av en jury om nio medlemmar vilka alla måste ha tjänat som nämndemän och vara bosatta inom länet där målet prövas. Sex jurymedlemmar måste vara överens om att tryckfrihetsbrott föreligger för att straff skall kunna utmätas. Av alla svenska domstolar är det endast i tryckfrihetsdomstolarna som det förekommer en jury. En tingsrättsdom i ett tryckfrihetsmål kan överklagas till högre instans, dock inte frikännanden. (källa)
5. Adam Fredenstjerna, ursprungligen Schütz, född 25 december 1685 i Viborg, död 4 maj 1772 i Stockholm, var en svensk ämbetsman, politiker (mösspartiet), hovrättspresident och justitiekansler. (källa)
6. Justitiekanslern genomförde på regeringens uppdrag 1937 en utredning av anklagelserna utan förslag till åtgärd. (källa)
7. På grund av den i nr 2 o. 3 av Allmänna Opinionens Organ införda artikeln Reflexioner i anledning af de oroligheter, som föreföllo i Hufvudstaden d. 20 i förledne månad, blev boktryckaren Delén på justitiekanslerns befallning åtalad samt slutligen den 4 december 1810 dömd att böta 800 riksdaler banko för det han tryckt berörda nummer, hvilken dom av kunglig majestät den 27 juli 1812 stadfästes. Boktryckaren Delén instämde den 25 februari 1814 protokoll sekreteraren Adolf Regnér, vilken författat de åtalade artiklarna, men vars förseglade namnsedel ej öppnats, då brottet ej varit av urbota beskaffenhet, med yrkande, att han skulle åläggas ersätta honom ej blott böterna, 800 riksdaler utan också vad han i härigenom förlorat. Regnér blev av kämnarsrätten 20 april 1814 ålagd att betala till Delén 800 riksdaler, men av rådhusrätten samma år den 20 oktober befriad. Rättegångshandlingarna härom äro tryckta dels av Delén, dels av Régner. (källa)
8. Lexbase anmäldes strax efter lanseringen till justitiekanslern (JK) av ett stort antal personer för brott mot yttrandefrihetsgrundlagen. Dagen efter nedstängningen, bara fyra dagar efter lanseringen, hade JK tagit emot runt 100 anmälningar från personer som ansåg sig blivit "uthängda" som brottslingar på lösa grunder. Enskilt åtal för förtal väcktes också första veckan vid Stockholms tingsrätt med krav på fängelse och skadestånd på 200 000 kr. En man som utsatts för ett sexuellt ofredande och som förekom på Lexbase, krävde den 31 januari skadestånd av svenska staten för att ha kränkt hans rätt till privatliv enligt Europakonventionen. Skadeståndskravet motiverades med att staten inte gjort det möjligt att åtala eller kräva skadestånd från Lexbase för dess hantering av personuppgifter, utan enbart för förtal. (källa)
9. Den dömande makten innehas dels av de allmänna domstolsväsendet, vars högsta organ är Högsta domstolen, dels av förvaltningsdomstolarna, vilkas högsta enhet är Högsta förvaltningsdomstolen (RF 11 kap 1 §). Justitiekanslern och Riksåklagaren lyder dock under regeringen (RF 11 kap 6 §), och det tillkommer regeringen att bevilja nåd. Därutöver har den rätt att mildra brottspåföljd (RF 11 kap 13 §). (källa)
10. Den högsta juridiska nivån är appellationsdomstolen, som leds av justitiekanslern. Den näst högsta nivån är Högsta domstolen som leds av en domstolsordförande. Justitiekanslern och domstolsordföranden utses av presidenten. (källa)