Järnindustri Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet järnindustri

1. Sverige med sin långa tradition av stål och järnindustri har haft ett flertal kända och framstående rakknivsmärken. (källa)
2. Ett program för en på egna naturtillgångar grundad norrländsk järnindustri (1920). (källa)
3. Romerska legionsläger uppfördes i området mellan 49 och 67 e.Kr. En riktig stad, växte först fram under 80-talet e.Kr., Glevum (senare: Colonia Nerviana Glevi), grundlagd av kejsar Nerva. Staden fortlevde ända in på 500-talet. Efter en period av nergång uppstod en ny anglosaxisk bosättning på platsen. Stadens tillväxt gynnades av grundläggandet av klostret St. Peter av kung Osric av Northumbria år 681. Gloucester kom senare att bli huvudstad för det anglosaxiska riket Mercia. Staden var redan ett regionalt centrum, med ett kungligt residens och mynttillverkning före Normandernas erövring av England 1066. Henrik II gav Gloucester, det första av många privilegium, och stadsrättigheterna bekräftades senare år 1605. Tidigt kom stadens välstånd att baseras på järnindustri och handel med jordbruksprodukter, redan före kung Rikard I. Senare växte en garveriindustri fram och under 1300-talet började klockgjutning att utföras i Gloucester. Mellan 1100-talet och 1500-talet blomstrade tyghandeln i staden. Staden spelade en viktig roll under de engelska krigen mot Wales och i olika inbördeskrig under medeltiden. (källa)
4. Genom en konsekvent satsning på billigt stål och försäljning inom Sverige lyckades Domnarvets Jernverk under de första 25–30 åren av sin verksamhet skaffa sig en framträdande position inom svensk järnindustri. (källa)
5. 1881 inrättades en avdelning som sålde järnvaror och gjutgods. Butiken var en av Finlands tidigaste specialbutiker inom järnindustrin i Finland. Familjen förklarade att övergången från att sälja koloniala varor till järnaffär berodde troligen på två skäl. Först var det mindre konkurrens inom hårdvaruhandeln, medan alla sålde koloniala varor. Efterfrågan på byggmaterial ökade kraftigt när Gamla Vasa brann ner och staden byggdes om till sin nuvarande plats på Klemetsöhalvön. Hartman och Viktor Schauman tog över Pohjola Bränneris konkursbo 1883. Samtidigt fick företaget tillstånd att producera sprit. År 1888 tilldelades Hartman titeln handelsråd för sitt arbete för handeln och industrin i Vasa. (källa)
6. Nora fick järnvägsförbindelse redan 1856, då Nora-Ervalla Järnväg öppnades för trafik. Det var första gången ett tåg med maskinell drift (inte hästar) officiellt gick på järnväg i Sverige. Idag trafikeras banan och Nora station av Nora Bergslags Veteran-Jernväg. 1875 tillkom Nora–Karlskoga Järnväg. Järnvägen och 1870-talets högkonjunktur för järnindustrin innebar ett uppsving för staden 1880 hade Nora 1 536 invånare och 1910 2 009 invånare. Staden utvidgades huvudsakligen åt väster, 1897 inköptes Hagby gård och ett vattenkraftverk uppfördes vid Hagbyån. (källa)
7. En tidig utrustning för gengas (generatorgas) togs fram av Gustaf Ekman som var anställd på Jernkontoret samt var bruksägare i Lesjöfors. Genom experimenterande i den gamla smedjan med Lancashirehärdar tog han fram en anordning kallad koltorn och kunde då framställa generatorgas för vällning av järn. Flera av dessa patent finns registrerade på Patent och Registreringsverket. Jernkontoret löste ut patenten så att de kunde användas av hela den svenska järnindustrin. Gengas användes som huvudsaklig energikälla fram tills oljan ersatte helt 1950. En gasgenerator finns bevarad i Ramnäs Bruk, norr om Västerås, en så kallad Ekman-konstruktion. Kopplingen mellan de tidigare gasgeneratorerna och användningen under andra världskriget är dokumenterad vid Tekniska Museet i Stockholm. (källa)
8. Sedan 1990-talet är inte järnindustrin lika viktig för landet och flera personer förlorade sina arbeten i Miskolc efter nedskärningarna. (källa)