Järnvägsförbindelse Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet järnvägsförbindelse

1. Stora Bältbron (danska: Storebæltsbroen) är en motorvägs- och järnvägsförbindelse över Stora Bält i Danmark, mellan Fyn i väst och Själland i öst. Vägörbindelsen öppnades för trafik den 14 juni 1998. (källa)
2. Nyslott har vuxit upp i skydd av Olofsborg, grundlagd 1475. Utrymmet på slottsön tillät inte anläggandet av en stad, men på västra sidan om stadssundet uppkom bosättning, för vilken Per Brahe utfärdade stadsprivilegier 1639. Privilegierna återtogs 1683, men orten bestod som marknadsplats. Nyslott var 1714-1721 besatt av ryssarna och blev 1743 ryskt. Det erhöll 1784 nya stadsrättigheter och återförenades 1812 med Finland. Staden förde därefter ett tynande liv, tills den genom byggandet av Saima kanal blev knutpunkt för insjötrafiken i Saimavattnen och centrum för handeln i regionen. Anläggandet av flera betydande industrier under tidigt 1900-tal och järnvägsförbindelserna med Karelska banan (1908) och Savolaxbanan (1914) främjade stadens tillväxt, likaså dess ställning som välbesökt badort och sommarkurort. Staden bombades under vinterkriget, varvid bland andra domkyrkan skadades (återuppbyggd 1949). Sedan 2000 anordnas årligen världsmästerskap i mobiltelefonkastning Mobile Phone Throwing World Championships. (källa)
3. För studier i sitt yrke, särskilt flodreglerings- och flottningsbyggnader, företog Berg utländska resor 1868 och 1884. Hans verksamhet var huvudsakligen ägnad åt utvecklingen av Norrlands kommunikationsväsende. Speciellt lade han hand vid ett mycket stort antal flottregleringar, och han var chef för flottning och dess byggnader i Indalsälven 1868-77. Även för lagstiftningen rörande dessa ämnen togs Bergs insikter i anspråk, han kallades nämligen 1876 till ledamot i vägkommittén för utarbetande av förslaget till ny väglag, och såsom tekniskt biträde åt nya lagberedningen 1877-78 deltog han i utarbetande av dess förslag till de nya vattenrättsförordningarna. På 1870-talet medverkade han till åvägabringandet av järnvägsförbindelserna i Jämtland och Medelpad, särskilt Sundsvall-Torpshammarsbanan, och ledde utförandet av Österströms Järnväg nära Sundsvall samt vattenlednings- och dräneringsarbetena i nämnda stad, där han länge var bosatt. (källa)
4. Den 12 oktober 2006 röstade det italienska parlamentet 272-232 till förmån för att överge planen på grund av brons "tveksamma användbarhet och genomförbarhet," liksom den redan belastade italienska statskassans bristande förmåga att bära sin andel av kostnaderna. Dessutom pekade transportministern Alessandro Bianchi på att väg- och järnvägsförbindelserna som leder till platsen för den föreslagna bron inte är i stånd att stödja tillräckligt med trafik för att göra bron lönsam. Andra skäl för att överge denna plan var jordbävningsrisken plus en misstanke att en stor del av medlen skulle avledas till kriminella organisationer som Cosa Nostra och 'Ndrangheta. (källa)
5. Ortens cistercienserkloster instiftades 1299 av markgreve Albrekt III av Brandenburg-Salzwedel som ett dotterkloster till klostret i Lehnin. Efter reformationen drevs klostret vidare som adelsgods. I slutet av 1800-talet fick orten en ökad turism genom järnvägsförbindelsen via Fürstenberg till Berlin. (källa)
6. Under tiden fram till 1990 fick leden en dramatiskt minskad betydelse jämfört med innan andra världskriget. Sassnitz låg i Östtyskland (DDR), som blev en sovjetisk satellitstat och anslöts till det sovjetledda handelspakten Comecon. Handelsutbytet mellan Sverige och DDR var avsevärt mycket lägre än Sveriges handel mot Västtyskland, och reseströmmarna ändrades därefter. DDR låg bakom järnridån och starka reserestriktioner för den östtyska befolkningen gjorde att endast svenskar i någon större omfattning reste med denna färjelinje. Eftersom det gällde inreserestriktioner i form av visumkrav och omfattande pass- och tullkontroller för inresa till Östtyskland utvecklades aldrig turismen från svenskt håll i någon större omfattning. Dessutom hade slutmålet för järnvägsförbindelsen, Berlin, degraderats från att ha varit en viktig huvudstad till en kluven stad med liten kommersiell betydelse. I stället vann västligare rutter till dåvarande Västtyskland såsom Trelleborg–Travemünde och resrutter via Danmark i betydelse. (källa)
7. Frihetens tåg (kroatiska: Vlak slobode) eller Frihetståget är benämningen för det tågsätt som den 26 augusti 1995 färdades mellan Zagreb och Split i Kroatien. Tågsättet bestod av 20 personvagnar och dess färd via Knin kom att symbolisera den återupprättade järnvägsförbindelsen mellan huvudstaden Zagreb och landets nästörsta stad Split som under det kroatiska självständighetskriget 1991–1995 avskurits av serbiska separatistiska styrkor. Tågets resa påbörjades 20 dagar efter operation Storm då kroatiska armén intagit serbhållna områden i Kroatien. Tåget avgick från Zagrebs centralstation klockan 08:07 och på tåget fanns den dåvarande kroatiska presidenten Franjo Tuđman, statliga tjänstemän, personer som tvingats fly det ditintills ockuperade området och personer från det kroatiska kulturlivet. Under den 10 timmar och 4 minuter (tåget anlände 18:11 i Split) långa resan passerade tåget flera städer däribland Karlovac och Gospić på sin väg till Split. Utöver dess politiska och militära symbolik kom händelsen att ha en viktig ekonomisk betydelse i landets fortsatta ekonomiska utveckling. (källa)
8. Nästa storhetstid för banan och Haparanda stationshus inföll med Andra världskriget. Hit anlände svenska frivilliga till Vinterkriget, medan finska krigsbarn for från andra hållet. Svensk militär upprätthöll en sträng ordning på stationsområdet. Banan var viktig för Finlands försörjning, som enda öppna järnvägsförbindelsen till ett icke-krigförande land. För Sverige var banan väl så viktig. Lastbilar kom med stora mängder gods från Petsamo, där då fanns en finsk hamn vid Barents hav, under en tid den enda importhamnen för Sverige och Finland (se Petsamotrafiken). Godset omlastades och fraktades vidare på Haparandabanan. (källa)
9. Skanskvarns luftvärnsställning i Stockholm var belägen i stadsdelen Årsta på höjden norr om Gullmarsvägen cirka 400 meter väster om Gullmarsplan och ovanför Koloniföreningen Stugan. Anläggningen bestod av skyttevärn och pjäsvärn samt stridsvagnshinder. Anläggningen var i "skarpt läge" under beredskapsåren 1939 till 1945. Huvuduppgiften för Skanskvarns luftvärnsställning var att försvara Skansbron och Skanstullsbron (som då var under uppförande) samt den viktiga järnvägsförbindelsen Årstabron (tillsammans med Tivolibergets luftvärnsställning). Om försvaret hade brutit samman var det tanken att spränga Årstabron innan fienden kunde nyttja den.Idag (2011) finns två tydliga pjäsplatser kvar medan resten har rivits eller lagts igen. Namnet härrör från den närbelägna Skanskvarn. (källa)
10. 1914 blev järnvägsförbindelsen till Leksand och Rättvik klar, och stationen flyttades då till byn Övre Heden, men behöll sitt namn. Samhället vid Ålbyn övergavs snart. I stället växte samhället runt järnvägen. Redan tidigare satt byn Holen ihop med byarna Övre och Nedre Heden, något som ytterligare utvecklades i takt med att Insjön växte. (källa)