Jäsningsprocess Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet jäsningsprocess

1. Jäsning eller fermentering innebär ofullständig oxidation av organiska föreningar utan syre. Jäsning är således en anaerob process, och den kan exempelvis leda till att organiska syror, alkoholer, vätgas eller koldioxid bildas. Jäsningsprocesserna är exoterma, det vill säga frigör energi. Jäsning/fermentering kan utföras av många olika typer av organismer, bland annat i människans muskelceller vid intensivt arbete eller av olika typer av mikroorganismer. Inom mikroorganismerna kan såväl jästsvampar som bakterier orsaka olika former av fermentering. Jäsningsprocesser har många praktiska och tekniska tillämpningar. Redan under bronsåldern användes jäsning för att konservera mat. (källa)
2. Ättiksprocessen går via ett mellanled av alkohol, som bildas genom jäsning (fermentering) av den söta druvsatsen med hjälp av jästsvampar. Vid vinframställning jäses druvsaften, musten, under några månader. Jästsvampar finns av olika raser, vilka tillsammans med druvans art avgör vinets speciella karaktär. Efter jäsningen följer en kortare eller längre tids lagring som ger vinet dess slutliga karaktär. Jäsningsprocessen resulterar i en rad olika alkoholer, men det dominerande slaget är etanol. En del andra smakämnen bildas också, t.ex. tannin. (källa)
3. Tillverkningen av maskrosvin blev olaglig i Sverige år 1978. Den lag som då antogs förbjöd att mer än 30 % av etanolen kom från tillsatt socker (se mäsk), alltså socker som inte kommer från frukt eller bär, eftersom maskrosvin framställs genom jäsning av nästan enbart socker i vatten. Maskrosorna är huvudsakligen bara smakgivare, men den nektar, som blommorna innehåller, deltar givetvis också i jäsningsprocessen. (källa)
4. Vejde har använts till växtfärgning sedan antiken och är den enda inhemska europeiska växten som, efter en komplicerad jäsningsprocess av bladen, ger blå färg. Växten odlades därför i stor skala i Frankrike och Tyskland, särskilt i Thüringen. Redan under 1200-talet odlades vejde allmänt. Vejdeindustrin gick dock under i konkurrens med den importerade indigon. I Sverige var det vejdefärgämnet som först gav den svenska flaggan dess färg och även karolinernas blå uniformer. Det har också använts som pigment - färglack - i måleri. (källa)
5. Jäsningsprocessen är en beprövad metod som enligt Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (EFSA) är säker ur allergisynpunkt. Trots detta har citronsyran under senare år uppmärksammats som en möjlig källa till livsmedelsöverkänslighet hos vissa människor. Hittills har dock inga vetenskapliga bevis framställts som stödjer teorin, och eftersom citronsyra inte är ett protein kan själva citronsyran inte vara orsak till allergi. (källa)
6. Balata, är ett ämne liknande guttaperka, som utvinns från trädet Mimusops batata (synonymer Manikata bidendata, Minusops globosa) som främst växer i Guyana och Västindien. Trädet bildar täta, nästan ogenomträngliga skogar och kan nå en höjd på 35 meter. Tappningen av mjölksaften sker genom sicksack-formade snitt i barken och upp till 1 kg mjölksaft kan erhållas från ett medelstort träd. Den insamlade saften får genomgå en jäsningsprocess varvid en grå, brun eller rödaktig massa med inslag av mörka partiklar bildas. Skillnaden mellan balata och guttaperka är att balata ej påverkas av ljus och luft medan guttaperkan blir hård och spröd. (källa)
7. Jaken klarar den höga höjden där den lever genom extra stor lungkapacitet och större hjärta samt högt antal blodkroppar vilket resulterar i högre kapacitet att transportera syre i blodet, än liknande djur som lever på lägre höjd. Tack vare våmmen som håller en konstant temperatur av +40 °C genom en jäsningsprocess, ett tjockt lager underhudsfett och en mycket väl isolerande fin ull under den yttre hårbeklädnaden, kan jaken klara mycket låga temperaturer. Jaken påminner till levnadssätt, uppbyggnad och förmågan att klara sträng kyla om myskoxen som också tillhör familjen slidhornsdjur. (källa)
8. Root beer säljs oftast alkoholfri, tillverkad av extrakt och kolsyrat vatten, men det förekommer även alkoholhaltiga varianter som tillverkas genom en jäsningsprocess med extrakt, socker och jäst. (källa)
9. Härdat fett tillsätts i brödet för att öka volymen, ge ett mjukare inkråm och en längre saftighet. Fettet är oundvikligt i CBP-tillverkning, men man har efter kritik riktad mot delvis härdat vegetabiliskt fett bytt ut detta mot vegetabiliska oljor utan transfetter. Mjölbehandlingsmedel används för att koldioxid inte skall försvinna från brödet, eftersom koldioxid förbättrar jäsningsprocessen. Ämnena förstörs under gräddningen, men hinner innan dess öka volymen. Emulgeringsmedel används för att förbättra gasbubblornas storlek för att få ett större bröd. Brödet håller även längre. Konserveringsmedel används för att hållbarheten skall öka, och ofta används kalciumpropionat (E 282). Enzymer används istället för de numer förbjudna kaliumbromat och azodikarbonamid, och ger snabbare biokemiska reaktioner, för att i sin tur öka brödets volym, förlänga dess hållbarhet, och förbättra skorpans färg och smak. Omkring tio olika enzymer används. År 2003 köptes enzymer av brödtillverkare för 32,7 miljoner euro. Det danska företaget Novozymes är en av världens största tillverkare. Ett av deras flaggskepp är novamyl, som ska öka hållbarheten på ett bröd från tre till fem dagar till tre veckor, vilket ger ett så kallat "ESL-bröd" (extended shelf life), det vill säga ett bröd med lång hållbarhetstid. Enzymerna har kortat jäsningstiden till ungefär 15 minuter. De behöver inte nämnas i ingrediensförteckningen eftersom de anses vara processhjälpmedel, en regel som dock ses över av EU. (källa)
10. Propen finns i naturen och är en biprodukt av vegetation och jäsningsprocesser. Den 30 september 2013 meddelade NASA att rymdsonden Cassini, en del av Cassini-Huygens uppdrag, hade upptäckt små mängder av naturligt förekommande propen i atmosfären av Titan med hjälp av spektroskopi. (källa)