Känna Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder känna, varianter, uttal och böjningar av känna

Känna synonym, annat ord för känna, vad betyder känna, förklaring, uttal och böjningar av känna.

Synonymer till känna

Vad betyder och hur uttalas känna

Känna uttalas känna och är ett verb kände, känt, känd n. känt, pres. känner.

Ordformer av känna

Aktiv

känna
infinitiv
känner
presens
kände
preteritum
känt
supinum
kännande
presens particip
känn
imperativ

Passiv

kännas
infinitiv
känns
presens
kändes
preteritum
känts
supinum

Perfekt particip

känd en
~ + subst.
känt ett
~ + subst.
kända den/det/de
~ + subst.

Alternativa böjningsformer passiv

kännes
presens

Känna är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Andra språk

Känna på Engelska

  • sense, feel - smell, feel dissatisfied, feel pity
  • know - I know her
  • feel - check the quality

Hur används ordet känna

  1. Människan bildar allmängiltiga begrepp genom abstraktion för att erfarenheter av ett föremål eller en företeelse ska kunna återanvändas vid kontakt med andra liknande föremål eller företeelser. Ordet "bil" är exempel på ett abstrakt begrepp. Man kan träffa på ett föremål som man aldrig sett förut och ändå känna igen det som en bil med alla egenskaper som brukar förknippas med bilar i allmänhet. Lagar som skrevs för 40 år sedan kan tillämpas på bilar som designas och tillverkas idag, därför att lagarna uttrycktes med abstrakta begrepp som kan fånga in även okända och framtida företeelser. (källa)
  2. Om så behövs kan patienten även få något lugnande i injektionsform. Genom hela undersökningen finns minst en sjuksköterska till hands för att stötta och lugna patienten. Enligt Vårdguiden är det bra att patienten har en anhörig med sig inne i behandlingsrummet för att känna sig trygg. (källa)
  3. En aspekt av gehör är förmågan att uppfatta relationer mellan olika tonhöjder, vilket kallas relativt gehör. De flesta människor har denna förmåga i någon grad. Absolut gehör är förmågan att utan referenston känna igen och kunna återge olika tonhöjder (ljudfrekvenser), vilket är sällsynt. (källa)
  4. Geometri (geometriker) (grekiska: γεωμετρια geometria, av γεω geo "jord", och μετρια metria "mäta") är en gren av matematiken där man studerar vilka egenskaper figurer har i ett rum eller, mer generellt, rumsliga samband. Geometrin var en av de två ursprungliga matematiska disciplinerna vid sidan av talteorin, det vill säga studiet av talen. I modern tid har geometrin generaliserats till en hög abstraktionsnivå och komplexitet. Många av dess grenar berörs idag av matematisk analys och abstrakt algebra och kan vara mycket svåra att känna igen som ättlingar till den tidigaste geometrin. Beroende på vilka axiom man utgår ifrån får man olika geometrier, det vill säga geometriska teorier. (källa)
  5. I skolan lär vi oss att känna igen till exempel bokstäver. Liksom hos "den goda kurvans lag" gör detta att vi tenderar till att förstärka enheter som vi känner igen. Detta kan också motverka de tidigare lagarna. (källa)
  6. Omkring förra sekelskiftet ansågs det vara ett bördigt område, där särskilt bäckraningarna gav god avkastning av foder, som slogs med lie och sedan lades i hölador för att sedan transporteras hem till byn med häst, när snön blivit farbar framåt jultid. Tidigt 1900-tal, före den tid bilvägar hade byggts ut i området, gick också en viktig gångled mellan byarna Pauträsk och Risträsk via Grena, där det än i dag finns bevarat en rastkoja, bland annat innehållande många gamla inskriptioner, gjorda av passerande från 1910 och framåt. På den tiden underlättades promenaden av utlagda spänger på myrar och andra svårpasserade partier, vilka man än i dag kan känna vissa murkna rester av, under något decimeter-tjockt lager av torv som bildats sedan dess. (källa)
  7. Människor går med i grupper för att känna sig säkra, för status, självuppskattning, av sociala skäl, makt, eller för att uppnå ett visst mål. Grupptypen är vidare en faktor som påverkar processerna, huruvida det är en formell, informell, besluts-, mål-, intresse- eller kamratgrupp. I varje grupp finns ett formellt eller informellt regelsystem, bedömningar av huruvida gruppmedlemmarna uppnått resultat i gemensamma målsättningar, och därtill hörande belöningssystem och straffsystem. Grupper har dessutom auktoritetsstrukturer som bygger på gemensamma normer för status. En gruppstruktur utgörs av de formella roller som medlemmarna tilldelas eller tar sig, och måste inte sammanfalla med auktoritetsstrukturen. (källa)
  8. Grävlingen har dålig syn och luktsinnet är avgörande för grävlingens överlevnad. De lämnar doftspår och lär sig känna igen främlingar med hjälp av lukten. När de blir skrämda reser de ragg och ser större ut. Grävlingar är inte ovana vid fysiska slagsmål med andra grävlingar eller djur. Strider mellan artfränder sker oftast när en främmande individ tar sig in i gruppens revir, som är 50 till 150 hektar stort. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.