Kaféliv Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kaféliv

1. Berättelsen, som innehåller självbiografiska element, handlar om Sasja Pankratov, en ung student och komsomolist som växte upp vid Arbat-gatan i Moskva, som beboddes av högre tjänstemän och deras familjer. Utan egentlig orsak blev han indragen i en spekulativ uppgörelse mellan olika partiaktivister och dömd till treårig förvisning till Sibirien. Boken ger en stark levande skildring av livsvillkoren bland sovjetmedborgarna under de tidiga 1930-talsåren innan den stora utrensningen och Moskvarättegångarna drogs igång. Persongalleriet omfattar studenter, vanliga människor, partiaktivister på olika nivåer, säkerhetspolisfolk, förvisade fångar, Gulagfångar som frigavs till förvisning i Sibirien och kolchosarbetare. Bokens största förtjänst är att den ger en mycket rik och levande bild av mentaliteten och mekanismerna i Sovjetunionen, under denna tid och även i framtiden. Inställningen till partiets kontroll och makt som en existentiell faktor i tillvaron är en röd tråd i berättelsen. Den socialistiska staten med sina växande totalitära strukturer ledde både till lojalitet och tro, men likväl till cynisk misstro, och persongalleriet agerar därefter. Miljöskildringar av Moskvalivet med kaféliv, utländska kominternbesökare och världsstadens kultur, i kontrast till en efterbliven sibirisk landsort där de förvisade fick leva under relativ "frihet" ger en smak av situationen i landet. (källa)
2. Jean Cau växte upp i Bram i departementet Aude med katalanska föräldrar. Han gick i den prestigefyllda skolan Lycée Louis-le-Grand i Paris. År 1947 blev han sekreterare åt Jean-Paul Sartre, som hade stort inflytande på hans tänkande och skrivande under ett drygt decennium framöver. På 1950-talet tillhörde Cau kretsen kring Sartres tidskrift Les Temps Modernes. Han levde kaféliv med Paris' vänsterintellektuella och publicerades i Combat och andra tidskrifter inom samma miljö. Han blev journalist för bland annat France Observateur, L'Express, Le Figaro Litteraire och Paris-Match, och började publicera romaner och essäer. År 1961 fick han Goncourtpriset för sin roman La Pitié de Dieu ("Guds nåd"), en Sartre-inspirerad skildring av fyra mördare i en fängelsecell. (källa)