Kakelugnslucka Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kakelugnslucka

1. Gense bildades 1856 när gesällen Gustaf Eriksson efter att ha fått sitt mästarbrev startade en smedja. Då tillverkades bland annat ventiler och kakelugnsluckor. Sedan sonen Axel Eriksson 1885 övertagit verksamheten, övergick man till produktion av nysilver och elektrogalvaniskt försilvrad mässing. År 1897 registrerades GENSE hos Patent- och registreringsverket med löpnummer 4, vilket gör att AB Gense är idag Sveriges äldsta ännu existerande registrerade aktiebolag. (källa)
2. Trandagen är främst en högtidsdag för barnen i sydöstra Sverige som otåligt väntar på tranans - och vårens - ankomst. Kalmar länsmuseum beskriver dagen: "Innan tranan kommer på natten till den 25 mars skall barnen måla och rita tranor. Bilderna skall ställas mot fönsterrutan i varje sovrum för att locka tranan och visa att det finns barn i huset som väntar på henne. Det är viktigt att spjällen och kakelugnsluckorna är öppna i de rum där det finns sådana. Inga dörrar skall vara stängda. Det går också bra att låta något fönster stå lite öppet så att hon kan komma in. Tranan är lurig och det är inte alltid som hon kommer på besök. Dels är hon synnerligen lättskrämd. Dels är kravet för att barnen skall få besök att de har uppfört sig ordentligt under året som gått (...) Innan barnen går och lägger sig på kvällen den 24 mars är det tillrådligt att de ställer en trana, som är målad på styvt papper och som har en bit ljus i näbben, på middagsbordet. Därefter kan de gå till sängs och vid sänggaveln kan de hänga upp sina strumpor. När de sedan vaknar på morgonen återstår att se om hon kom och vad hon lade i deras strumpor. Har de tur är strumporna fulla med godis. Ibland syns spår av henne i form av fjädrar hon har tappat på golvet, som barnen kan följa efter och se vilken väg hon tog. Hur länge barnen än försöker hålla sig vakna den kvällen missar de i allmänhet hennes besök. "Barna skulle i säng medan solen var uppe på varferafton, annars skulle tranan göra något fult i sängen." /Vaktmästare E. Olsson, Kalmar, 1930. Det har förekommit att folk har klätt ut sig till tranor i Kalmar län. De delade då ut godis till barnen medan de senare var vakna. Carl Wilhelm von Sydow skriver i sin artikel Tranan och Vårfrudagen om ett trankvällsupptåg av en barnsköterska som kom från Förlösa socken utanför Kalmar. "Detta tillgick så att en person klädde ut sig till trana med en duk på huvudet, utdragen till en lång näbb, och med uppritade ögon. På händer och fötter voro dragna strumpor och det hela anordnat så likt en trana som omständigheterna medgåvo. Stora pappersvingar på ryggen fullbordade illusionen. Tranan kom med en ljusbit i ena handen och en käpp i den andra för att leta rätt på barnen och tvinga dem i säng. I sängen hade tranan lagt garnnystan som skulle föreställa hennes ägg. Idén var att barnen den dagen skulle gå till sängs vid dagsljus, annars skulle tranan komma och taga dem.". (källa)
3. Brukets största produkt på 1600-talet var mässingstråd och mässingsplåt. Mässing framställdes av inhemsk koppar och importerad galmeja (zinkkarbonat). Under senare tid tillverkades även ljusstakar ljuskronor i gjuteriet, och knappnålar i knappnåls fabriken och diverse arbeten i mässingsslageriet, exempelvis kakelugnsluckor. År 1799 levererades bland annat 149 posthorn. Vid 1800-talets början utökades produktionen. (källa)