Kalcinera Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kalcinera

1. Vattenfri natriumkarbonat, även kallad kalcinerad soda, är ett vitt pulver och det viktigaste hydratet, natriumkarbonat dekahydrat, även kallat kristallsoda, Na2CO3·10H2O, bildar transparenta ofärgade kristaller. Den vattenfria (kalcinerade) sodan kallas "målarsoda" eller "hushållssoda" i färghandeln. Då natriumkarbonat löses i vatten blir lösningen basisk. (källa)
2. Kalciumföreningar är industriellt mycket viktiga ämnen. En ugn som bränner (kalcinerar) kalciumkarbonat till kalciumoxid kallas kalkugn. Kalkugnen har en mycket lång historia, då kalciumhydroxid använts bland annat som murbruk. Ännu idag är kalk i någon form nödvändig för produktion av en mängd olika produkter, och används även som sådan i dem. (källa)
3. De flesta kremeringsugnar, incineratorer, drivs med brännolja, och temperaturen i ugnen rör sig mellan 700 och 1250 °C när kroppen förbränns. Av en normalstor människa blir det drygt 3 till 5 kilo kalcinerat skelett kvar. Detta läggs i en kvarn som kallas askberedare (efter att eventuella metallproteser silats bort). Fraktionerna, som efter malningen kallas för aska eller stoft, är en jordartsmetall med en diametern på 0,06 – 2,5 mm och påminner om grovsand. De samlas upp i en urna för gravsättning i en familjegrav, en urngrav eller minneslund. Vid full drift kan i en krematorieugn kremeras fyra till sex döda per dag. (källa)
4. Ytterligare kemikalier vars efterfrågan ökade runt samma tid är natriumkarbonat (även kallad kalcinerad soda eller enbart soda) och även kaliumkarbonat (även kallad pottaska). Dessa båda används till bland annat glas, tvål och textil varför de var högt eftertraktade runt denna tid. Ämnena framställdes huvudsakligen från träd men den kraftiga efterfrågan resulterade i att träden blev färre. Detta var ett stort problem bl.a. i England där man var tvungen att byta källa till sjögräs, att importera utifrån landet ansågs för dyrt. (källa)
5. Soda används även som beteckning för natriumkarbonat för exempelvis hushållsändamål. Dekahydratet kallas då "kristallsoda", medan vattenfritt karbonat stundom kallas för "kalcinerad soda". Beteckningen "kaustik soda" för natriumhydroxid kommer av att man "kausticerade" soda (natriumkarbonat) genom tillsats av "bränd kalk" (kalciumoxid, CaO) till en karbonatlösning, varvid kalciumkarbonat (kalk, CaCO3) fälls ut och vattenlöst natriumhydroxid återstår. (källa)
6. Pottaska är ett äldre namn på kaliumkarbonat, framförallt den som utvanns genom förbränning av ved från lövträd till aska, som sedan urlakades med vatten. När askluten indunstades erhöll man kaliumkarbonat förorenat med andra salter och organiska ämnen. Beredningen ägde rum i krukor, (fr: pots), därav namnet. Glödgades denna råa pottaska erhölls kalcinerad pottaska vilken renades genom lösning i minsta mängd kokande vatten. När lösningen svalnar utkristalliseras salter. Sedan indunstades moderluten till renad pottaska (eng: pearl ash). (källa)
7. Aluminiumoxid framställs ur bauxit som ett steg i Bayerprocessen. Ämnet aluminiumhydroxid kalcineras genom att hettas upp till över 1 000 °C varvid vatten avgår och aluminiumoxid bildas. (källa)
8. Kremering, likbränning eller eldbegängelse, är ett alternativ till jordbegravning. Drygt 60% av kroppen består av vatten, runt 33% av olika organiska ämnen och cirka 6% av mineralämnen. Själva kistan, som också förbränns under kremeringen, består till största delen av organiska ämnen men innehåller även mineraliska ämnen (askämnen). Det som är organiskt, övergår först till flytande form och sedan till heta gaser. Till gaserna tillförs syre (vanlig luft som innehåller 20,9% syre) via en fläkt, för att få en effektiv förbränning med eld. De organiska ämnena oxideras genom förbränningen och avgår som avgaser. Det som återstår i fast form efter processens slut är de mineraliska ämnena, rörande främst från skelettet. De har genomgått en termodynamisk process kallad kalcinering,. där skelett och andra mineralämnen (askämnena) som finns i kistans trä kalcineras. I Sverige kallas detta stoft för aska, vilket vissa anser är missvisande. Först efter att den så kallade askan malts ner till ett slags sand med max 2,5 mm kornstorlek, med hjälp av en askberedare, är det möjligt att strö den för vinden eller lägga den i en urna. Den kemiska termen för kvarlevorna är calcine (kalciumaska). (källa)