Kalhugga Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kalhugga

1. Ökad vattenmättnad i marken. Ökad vattenmättnad försämrar markens hållfasthet och kan därigenom lättare leda till skred eller ras. Detta kan bero på långvarigt regnande, kalhuggna områden eller igensatta diken. Detta skall bland annat kopplas till urlakning av leror som legat under högsta kustlinjen. Det handlar främst om så kallad kvicklera som finns i Västsverige. Då har saltkristaller i leran lakats ur och därigenom försämrat hållfastheten. Vid nederbörd under lång tid blir sedan leran mättad med vatten och övergår vid en viss vattenmättnad och en viss omrörning till i princip helt flytande form. (källa)
2. En brandbegränsningslinje (eng firebreak) är ett område där det inte finns något brännbart material, till exempel i naturen, i städer (exempelvis en esplanad) eller i en byggnad (exempelvis en brandmur eller brandgavel). Linjen begränsar hur långt en brand kan eller får spridas. Det kan finnas naturliga begränsningslinjer i terrängen i form av sjöar, vattendrag, berg eller nedförssluttningar, och de kan också vara skapade av människor, exempelvis en väg, en stig, ett kalhygge eller en kalhuggen kraftledningsgata. En begränsningslinje kan konstrueras i syfte att begränsa en skogsbrand genom att man fäller träd eller gräver diken. Även ett parti lövskog, gammal tallskog eller ett skuggigt och fuktigt område kan ibland fungera som begränsningslinje, och vinden kan ge upphov till begränsningslinjer. Bränder kan dock ta sig över begränsningslinjer vid så kallad flygbrand. (källa)
3. Gruvbrytningen kulminerade under perioden 1750 till 1850 då befolkningen var som störst, som mest bodde 700 personer på ön. Hela Utö köptes 1804 av Utö Gruvbolag. Introduktionen av ny teknik inom järnframställningen och järnvägar gjorde dock Utö gruvor olönsamma under 1870-talet och 1879 stängdes gruvan. De flesta gruvarbetarna lämnade ön. Utö såldes till en värmländsk brukspatron som lät kalhugga ön för att sälja virke och allt annat värdefullt på ön. Därefter köptes den 1888 av E. W. Lewin som planerade att göra Utö till en modern badort. Flera kända personer kom under slutet av 1800- och början av 1900-talet att vistas som sommargäster på ön. 1942 såldes dock större delen av Utö till staten som skjutfält medan den norra delen såldes till Ställbergs Gruv AB med planerna att återuppta gruvbrytningen där. Någon sådan kom dock aldrig till stånd. (källa)