Kalkputs Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kalkputs

1. Kalkmålning (kalkmåleri) kan avse ett antal olika målningstekniker relaterade till kalk, såsom målning med kalkfärg eller målning på underlag av kalkputs, eller en målning utförd med sådan teknik. (källa)
2. Al secco-teknik, eller seccoteknik, innebär att målningen görs på en kalkputs som har härdat och torkat. Termen al secco kommer från italienskan och direktöversätts till "på det torra". Kallas även a secco. Med seccoteknik kan en målning färdigställas snabbare. Samtidigt har man inte freskoteknikens tidspress, så när det behövs kan man också ta längre tid på sig. Tekniken medger dessutom målning av finare detaljer. Den kan också användas som komplement till freskoteknik. (källa)
3. Termen kommer av italienskans fresco, vilket betyder "på färsk ". Med freskoteknik används pulvriserat färgpigment blandat med vatten, som målas direkt på fuktig, nylagd kalkputs. Först läggs ett grovputslager att torka, och därefter ett lager med finare kalkputs, vilket är den egentliga grunden för målningen. Finputslagret läggs på ett litet område i taget, så mycket som beräknas kunna målas innan putsen torkat, eftersom målningen inte kan ändras efter det att putsen torkat. (källa)
4. E-bruk). Består av 1 del kalkpulver och 1-4 delar sand. En kalkputs är mjuk och svag och kan därför ta upp en del rörelser i underlaget utan att spricka eller lossna. Därför blir den faktiskt hållbarare än en hårdare puts. Kalkputs suger upp fukt lättare än cementbruk, men lämnar också ifrån sig fukten lätt när vädret är gynnsamt. Fram till 1900-talets mitt användes i princip alltid rent kalkbruk. Denna typ av puts används också som offerputs. (källa)
5. I heliga Birgittas uppenbarelser säger Kristus, att det inte får finnas några dekorationsmålningar på kyrkväggarna, förutom sådana bilder som framställer hans lidande eller helgonens liv. Vid senaste renoveringen 1978–1983 upptäckte man i stjärnvalven emellertid kalkmålningar i form av stiliserade klöverblad och andra växtliknande ornament utmed valvribborna. Det är inte omöjligt att det tidigare även funnits bibliska motiv, likt i den danska birgittinska klosterkyrkan i Mariager. Eventuella sådana försvann emellertid, då man under 1890-talets renovering knackade bort kalkputsen på väggarna. (källa)
6. 1992-93 renoverades kyrkan igen. Färgen på väggar och tak var smutsgrå, kalkputsen hade på många ställen spruckit och kyrkbänkarna behövde lagas och göras mer bekväma och sittvänliga. Den 21 mars 1993 återinvigdes kyrkan av biskop K.G. Hammar. (källa)
7. Silikatfärg lämpar sig för relativt starka mineraliska underlag som till exempel tegel, betong, cement- och kalkcementputser. Vad gäller kalkputs råder det delade meningar om silikatfärgens lämplighet, där vissa leverantörer menar att det hårda färgskiktet riskerar att spräcka sönder den relativt svaga putsen. Färgen binder kemiskt till det mineraliska underlaget och ger då ett tåligt färgskikt. Den är motståndskraftig mot både syror och UV-strålning. Silkatfärgen är alkalisk och kan därför bara pigmenteras med alkalibeständiga (kalkäkta) pigment. I jämförelse med kalkfärg kan den ge starkare och mörkare kulörer eftersom silikatfärgen inte innehåller några vita partiklar. (källa)
8. Skåne är idag det landskap i Sverige som har de bäst bevarade romanska muralmålningarna, målningar i övriga landet är oftast från senare period. Dessa romanska målningar, från omkring 1100–1250, utfördes främst i freskoteknik, där pigment uppslammade i vatten målas på en färsk, fortfarande fuktig kalkputs. Senare medeltida kyrkomålningar utfördes i allmänhet al secco, det vill säga på torr puts och ofta med färger som inkluderade andra bindemedel än kalk. Dessa blir inte lika hållbara, men det finns ändå en hel del kyrkomålningar bevarade, då främst från 1400-talet. (källa)
9. Bergmans favoritmotiv var kusten, skärgården och segelfartyg. De flesta av hans tavlor är målade i skärgården utanför Karlshamn. 1928 fick han i uppdrag att utföra ett antal väggmålningar under renoveringen av Karlshamns sparbank. Här använde sig Bergman av samma teknik som de medeltida kyrkomålarna gjorde. Tekniken, som går under namnet "al secco", går ut på att motiven målas direkt på en torr kalkputsgrund, till skillnad från "al fresco" där motivet målas på en fuktig kalkputs. Den största av väggmålningarna föreställer Karlshamns hamn med byggnader och lastfartyg. Målningarna bevarades inte vid senare ombyggnader av Sparbanken och finns idag endast sparade i form av förslagsskisser som Bergman lämnade in till bankens styrelse för godkännande. (källa)
10. Byggnadstekniken i Södra Ängby var trots den funktionalistiska stilen traditionell. De allra flesta husen är resta i en konventionell trästomme med ytskikt av vitmålad kalkputs. En del enklare villor har stående eller liggande träpanel som ytskikt. Värmeisoleringen av ytterväggarna är med dagens mått mätt högst otillfredsställande då dessa i princip enbart består av 50 mm spontat plank. (källa)