Vad betyder och hur uttalas kammarjunkare
Kammarjunkare uttalas kammar|junk|are -n; pl. kammarjunkare, best. pl. kammarjunkarna.
Ordformer och varianter av kammarjunkare
Singular
- kammarjunkare
- obestämd grundform
- kammarjunkares
- obestämd genitiv
- kammarjunkaren
- bestämd grundform
- kammarjunkarens
- bestämd genitiv
Plural
- kammarjunkare
- obestämd grundform
- kammarjunkares
- obestämd genitiv
- kammarjunkarna
- bestämd grundform
- kammarjunkarnas
- bestämd genitiv
Kammarjunkare är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet kammarjunkare
Ordet lever kvar i svenskan i utvidgad form i ord som till exempel fanjunkare, hovjunkare, lantjunkare och kammarjunkare. I Sverige kan ordet även utnyttjas som skämtsam benämning om ung man - "gunstig junker".
Enligt den tidigare rangrullan hade kabinettskammarherrar generalmajors rang och kammarherrar överstes rang. Den förnämste av konungens kammarherrar var tidigare överstekammarherren med rang som fältmarskalk, en titel som infördes 1783 och avskaffades med utgången av 1969. Den förnämste av drottningens kammarherrar var tidigare överkammarherren med rang som generallöjtnant. Titeln skapades 1842. Konungens kammarherrar och kammarjunkare bär hatt med vitt plymage medan Drottningens kammarherrar och kammarjunkare tidigare bar svart plymage.
Kammarjunkare var en hovtitel med rang efter kammarherre och över hovjunkare samt med meriterande ceremoniella göromål vid hovet. Titeln utdelades också utan krav på tjänstgöring.
