Kanon synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Synonymer till kanon

• artilleripjäs
• asbra
• bra
• eldrör
• fantastisk
• förträfflig
• kalasbra
• superbra
• toppen

Hittade 2 varianter av ordet kanon.

Vad betyder och hur uttalas kanon

Kanon uttalas kan|on [-o´n] -en -er.

Kanon betyder som förled i sms äv. allm. förstärkningsord och vapen.

Ordformer och varianter av kanon

Kanon är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Vad betyder och hur uttalas kanon

Kanon uttalas kan|on [-o´n] oböjligt.

Kanon betyder predikativt och (vard.) jättebra.

Ordformer och varianter av kanon

Kanon är ett adjektiv

Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).

Hur används ordet kanon

Nej, skulden ska inte ligga på mig. Jag ska vara stolt över priset och musikbranschen har nog förändrats. Förr i tiden tog det kanske längre tid att bygga upp en artiskkarriär och få ett kanonår men jag fick det tidigt. Det ska inte de där griniga gubbarna som är musikjournalister få ta ifrån mig.

Det var under en debatt om den nya straffrätten i den franska nationalförsamlingen 1789 som doktor Joseph Guillotin under inflytande av upplysningstidens humanitära anda föreslog att alla som dömdes till dödsstraff skulle få samma straff: avrättning genom halshuggning utförd med en enkel maskin och utan föregående tortyr. Dödsstraffet tog sig vid denna tidpunkt många olika former: dömda adelsmän avrättades relativt smärtfritt genom halshuggning med svärd eller yxa medan de lägre klasserna avrättades genom mer plågsamma metoder så som hängning, rådbråkning eller genom att brännas på bål. Även de som halshöggs för hand kunde få lida då bödeln inte alltid träffade rätt och ibland var tvungen att hacka av den dömdes huvud från kroppen. Det var dock inte förrän 1791 som nationalförsamlingen beslutade att alla som avrättades skulle halshuggas enligt förslaget. Kirurgen Antoine Louis och en tysk hantverkare bosatt i Paris vid namn Tobias Schmidt konstruerade ett avrättningsinstrument som benämndes guillotine. De två kom efter experiment på djur och människolik fram till att ett diagonalt blad skar av huvudet bättre än ett rakt som mer eller mindre krossade nacken istället. I april 1792 avrättades den första människan med giljotin, rånaren Nicolas-Jacques Pelletier. 1793 skedde den mest berömda giljotineringen genom avrättningen av Ludvig XVI, Frankrikes kung. Under revolutionens skräckvälde avrättades många inbillade och verkliga fiender till den franska regimen med giljotin. Vid skräckväldets höjdpunkt arrangerade man också massarkebuseringar, ibland med kanon. (Giljotinering var en för långsam metod för massavrättningar.).

Granatkastare, militärförkortning grk, är ett eldrörsbaserat understödsvapen för markstridstrupper som i mycket hög höjdriktning skjuter granateld på medellångt avstånd. Som namnet antyder "kastar" (lobbar) granatkastare sina projektiler med mycket kraftig projektilbana. De används likt traditionellt artilleri för indirekt eld mot mål som oftast inte är synliga från pjäsplatsen, vilket kräver en eldledare som via radio eller fälttelefon lämnar besked om hur granaterna träffar i förhållande till målet, men skiljer sig mot andra typer av eldrörsartilleri (kanoner, haubitsar) i framför allt avsevärt kortade räckvidd och oförmåga till direkt eld, med undantag för vissa fordonsmonterade system.

Hakebössa (handkanon) är en benämning på de eldhandvapen och mindre kanoner som var i bruk från 1300-talet fram till 1500-talet. Namnet kommer av att under pipan satt en lodrät tapp eller hake, avsedd att placeras framför en stock eller i ett stativ för att ta upp rekylen.

Det finns olika former av harpuner. Vissa enklare sorter är framställda av trä och andra sorter görs av stål och är försedda med en ståltråd för att hämta bytet ur vattnet. Trådens andra ände är fastgjord vid en skjutanordning. Denna anordning liknar för mindre harpuner ett gevär och för större harpuner en kanon som är fastmonterad på ett skepp. Harpun kan även användas av dykare.

Ursprungligen, före första världskriget, gällde att en haubits skulle ha en eldrörslängd på mellan 12 och 14 gånger kalibern, en utgångshastighet på cirka 350 m/s och elevationsmöjlighet upp till 45°. Pjäser med längre eldrör, större utgångshastighet och mindre maximal elevation kallades kanoner, kortare pjäser med större elevation (övergrader) kallades mörsare.

En kanon (äldre benämning stycke eller bombard) är ett eldvapen av grov kaliber. Enligt modern terminologi skall en kanon vara av kaliber 20 millimeter eller grövre (på automatkanoner har gränsen gått vid 13.2 millimeter i Sverige), ha ett eldrör som är längre än ungefär 40 gånger kalibern och huvudsakligen skjuta flackbaneeld. Andra varianter av artilleripjäser är bland annat haubits och mörsare. Kanoner förekommer vanligtvis i artilleri, men även truppslag som luftvärn kan ha kanoner.

Kanon på Engelska

cannon