Kanonskott Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kanonskott

1. Lösen (signal) – en igenkänningssignal i form av kanonskott som förr användes vid identifiering av ett lands stridskrafter. (källa)
2. Kanonskott eller andra knallsignaler, avlossade med mellantider av omkring 1 minut. (källa)
3. Revelj (av franska réveil, från réveiller "väcka") är en militär signal som ges på morgonen som ett tecken på att manskapet skall stiga upp. Revelj kan spelas på trumpet, jägarhorn eller trumma. Den kan även spelas av en hel musikkår. I läger och på skepp kunde reveljen förr föregås av ett kanonskott. (källa)
4. Ljud (mistlur, ljudsiren, kanonskott och knalldosa). (källa)
5. Inom familjen är det vanligt att födelsedagsbarnet väcks med frukost och ibland födelsedagstårta på sängen av den övriga familjen som samtidigt sjunger en födelsedagssång och ger födelsedagsbarnet presenter. Vanliga födelsedagssånger är "Ja, må han/hon/du leva!", "Med en enkel tulipan", "Vi gratulerar" och den engelskspråkiga sången "Happy Birthday to You". Eftersom dessa är hyllningssånger deltar födelsedagsbarnet inte i sången, utan ligger ned eller sitter ned medan övriga står upp. Sången avslutas vanligen med hurrande. Det svenska fyrfaldiga hurrandet kommer från örlogsfartygens signalsystem från 1600-talet. Två kanonskott betydde "här är de svenske!", och i konungens närvaro fördubblades antalet. (källa)
6. Hösten 1854 kom statyn till Göteborg, och invigningen inleddes klockan 10 den 18 november samma år, med salut av 32 kanonskott. Svenska Familjejournalen skriver: "Delvis hade ock staden klädt sig i festlig skrud. På stora torget voro fyra läktare uppbyggda och flaggprydda, omgifvande ett inhöljdt, högrest föremål, hvars beskaffenhet man knappt skulle kunnat gissa sig till. I stora kanalen midtför torget låg förtöjd en slup, med alla takel och tåg öfverhöljda af flaggor, liksom på elfven vid Stora bommen två större skepp. För öfrigt flaggade alla i hamnen liggande fartyg."--"Framåt klockan elfva böljade folkströmmen dit från alla håll. Alla i staden varande trupper hade der bildat fyrkant, med Vestgöta regemente i midten, ty detta regemente skulle i dag af kronprinsen erhålla nya fanor."--"De paraderande trupperna utgjordes af kommenderingar ur: Svea lifgarde (med namnen "Lützen 1632", "Landkrona 1677", "Narva 1700", "Clissow 1702", "Holofzin 1708" på fanorna), Första lifgrenadierregementet (med namnet "Lützen 1632"), Vestgöta regemente ("Skara 1611", "Skillingehed 1612", "Dirschau 1627", "Stum 1629", "Burgstall 1631", "Breitenfeld 1631", "Lützen 1632", "Clissow 1702", "Holofzin 1708"), Jönköpings regemente ("Lützen 1632" och "Malatitze 1708"), Smålands grenadierbataljon, Göta artilleriregemente och Kronprinsens husarregemente. (källa)
7. Till slut kunde man enas om bröllop den 20 september i Karlsruhe, samma dag som storhertigparets silverbröllopsdag. Dagen innan anlände det svenska kungaparet. I bröllopsgåva från sina föräldrar hade hon fått ett strålformat diadem med diamanter som också kunde bäras som halssmycke (Stråldiademet) tillverkat av G. Maier i Pforzheim. Bröllopsdagen inleddes med salut med 101 skott. Bröllopet inleddes med en borgerlig vigsel i närvaro endast av de närmaste, därefter inleddes den kyrkliga vigseln i slottskapellet i Karlsruhe. Victoria fördes till altaret av sin svärfar Oscar II och sin morfar kejsar Vilhelm medan brudgummen fördes till altaret av sin mor Sofia av Nassau och Victorias faster hertiginnan av Sachsen-Coburg och Gotha. Bakom dessa kom storhertigparet och parvis de furstliga gästerna som ställde upp sig i halvcirkel i slottskapellets skepp kring brudparet. Victoria var klädd i en brudklänning i satäng dekorerad med myrtenkvistar, brysselspetsar och orangeblommor, brudgummen klädd i Livregementets dragoners uniform. På huvudet bar hon en fem meter lång slöja, fästad i en myrtenkrans, och där de svenska och badensiska vapnen var knypplade. Runt halsen bar hon diademet som halssmycke och urringningen var kantad av myrten. Släpet bars av åtta tärnor i vita klänningar smyckade med girlander av rosor och förgätmigej. Vid ringväxlingen sköts salut med tre gånger 12 kanonskott. Vigseltalet hölls av prelaten Doll med utgångspunkt i Första Mosebok kapitel 12:2. (källa)
8. Tordenskiold uppehöll sig ytterligare en tid i Göteborgs ytterskärgård, "ett gott kanonskott" från Nya Älvsborg, och höll staden i blockad. Han beskrev i sin rapport till det danska amiralitetet i Köpenhamn att striden varit mycket häftig, "i wærende krig ikke er passeret en nær saa skarp Batallie" Anfallet hade kostat den danska eskadern 52 döda och 79 svårt sårade. Dessutom var 40 lätt sårade, som kunde fortsätta att arbeta. (källa)
9. Vid tolvtiden på dagen, nordost om byn Hulterstad, avlossades ett kanonskott från det svenska skeppet Svärdet, vilket var den överenskomna signalen för att vända och möta fienden. Enligt några källor stod ett holländskt skepp för det egentliga startskottet, för att maskera en framryckande brännare vilket fick den svenska flottan att reagera. Efter Svärdets skott, svarade flaggskeppet Kronan med ett skott och påbörjade en vändning utan att ha förberett tillräckligt. Enligt tygmästaren (artilleriofficeren) Anders Gyllenspaks vittnesmål revades inte tillräckligt med segel, kanonportarna var öppna och kanonerna var inte fastsurrade. Skeppet krängde djupt åt babord och fick såpass kraftig slagsida att hon började ta in vatten genom de lägre kanonportarna på babordssidan. Gyllenspak berättade också att kanonerna efter vändningen stod med mynningarna under vattennivån och sedan inte gick att dra in. Medan skeppet redan lutade kraftigt kom en kraftigt vindby och välte skeppet över på sidan så att masterna låg raklånga längs vattnet. Efter en stund exploderade också krutförrådet i fören och sprängde bort det mesta av Kronans främre styrbordssida för om stormasten. Hon förlorade snabbt bärkraft och sjönk. Fyra skepp ur Creutz och Ugglas eskadrar flydde när de såg att flaggskeppet hade förolyckats. (källa)