Vad betyder och hur uttalas kanslipresident
Kanslipresident uttalas kansli|pre|sid|ent.
Kanslipresident betyder (hist.).
Ordformer och varianter av kanslipresident
Singular
- kanslipresident
- obestämd grundform
- kanslipresidents
- obestämd genitiv
- kanslipresidenten
- bestämd grundform
- kanslipresidentens
- bestämd genitiv
Plural
- kanslipresidenter
- obestämd grundform
- kanslipresidenters
- obestämd genitiv
- kanslipresidenterna
- bestämd grundform
- kanslipresidenternas
- bestämd genitiv
Kanslipresident är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet kanslipresident
Kanslipresident var ett svenskt offentligt ämbete från slutet av 1600-talet till början av 1800-talet, som till stora delar motsvarar det nuvarande statsministerämbetet. Från 1680 till 1792 var kanslipresidenten chef för Kanslikollegium och från 1801 till 1809 chef för Kunglig Majestäts kansli.
I samband med att det karolinska enväldet infördes 1680 avskaffades rikskanslerämbetet och som chef för Kanslikollegiet utnämndes istället en kanslipresident. Denne var under det karolinska enväldet och frihetstiden ledamot av det svenska riksrådet (regeringen). Som chef för det viktigaste ämbetsverket intog kanslipresidenten en ledande ställning inom riksrådet och var närmast att betrakta som en regeringschef. Kanslipresidenten hade även ett särskilt ansvar för utrikespolitiken.
Efter Gustav III:s statskupp 1772 minskade ämbetets betydelse under kungens alltmer auktoritära styre. 1786–1790 fanns periodvis två kanslipresidenter och därefter och fram till 1792 var ämbetet obesatt. I samband med mordet på Gustav III 1792 utnämndes Evert Vilhelm Taube af Odenkat till kanslipresident, men han avgick och ersattes samma år av Fredrik Sparre som innehade det återuppväckta ämbetet Rikskansler. 1801 avvecklades kanslikollegium, vars uppgifter till stor del togs över av Kunglig Majestäts kansli, som leddes av Fredrik von Ehrenheim som 1801–1809 innehade titeln kanslipresident. Den sista kanslipresidenten, som utnämndes 1809 och samma år istället blev den förste utrikesstatsministern, var Lars von Engeström.
