Kapitalbrist Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder kapitalbrist, varianter, uttal och böjningar av kapitalbrist

Kapitalbrist synonym, annat ord för kapitalbrist, vad betyder kapitalbrist, förklaring, uttal och böjningar av kapitalbrist.

Vad betyder och hur uttalas kapitalbrist

Kapitalbrist uttalas kap|it|al|brist och är ett substantiv.

Ordformer av kapitalbrist

Singular

kapitalbrist
obestämd grundform
kapitalbrists
obestämd genitiv
kapitalbristen
bestämd grundform
kapitalbristens
bestämd genitiv

Kapitalbrist är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet kapitalbrist

  1. Om bokfört eget kapital i bolaget understiger hälften av bolagets registrerade aktiekapital ska bolaget tvångslikvideras. Styrelsen måste alternativt vidta vissa åtgärder, bland annat upprätta och låta revisor granska en kontrollbalansräkning för att driva bolaget vidare. Syftet med bestämmelsernaär att sätta press på styrelsen att ta itu med kapitalbristen. Efterlevs inte likvidationsreglerna kan ett personligt betalningsansvar inträda för aktiebolagets styrelseledamöter. Även aktiebolagets ägare kan drabbas av ett sådant personligt betalningsansvar om de deltar i ett beslut att fortsätta bolagets verksamhet med vetskap att bolaget är skyldigt att gå i likvidation i enlighet med reglerna i aktiebolagslagen (2005:551). (källa)
  2. År 1905 förvärvade Gustaf Werner en betydande aktiepost i det välkända göteborgsföretaget Aug. Johansson Mark och C:o AB., som under den då rådande ekonomiska krisen drabbats av kapitalbrist. Genom detta förvärv fick AB Werner och Carlström kontrollen över bland andra Gårda Fabrikers AB och AB Lana Kamgarnsspinneri i Mölndal. Flera andra företag tillkom, däribland Aug. Werner och C:o AB, Fridkulla Fabrikers AB, Eric Anderssons AB och AB Herman Kürzel. (källa)
  3. I Norge fattade Stortinget beslut om att genomföra tre vägprojekt enligt OPS-modellen för att utvärdera upphandlingsformen. OPS E39 Klett-Bårdshaug (söder om Trondheim) var först ut och är nu färdigbyggd samt öppnad för trafik två månader före kontrakterad tidpunkt. I Norge var inte kapitalbrist drivkraften för alternativt genomförande genom PPP, utan målet var att uppnå ökad effektivitet. (källa)
  4. Ett av de största hindren för att utvinna järnmalm i Norrbottens län var transportproblemen. 1826 kom en riksdagskommitté med det första förslaget om att bygga en kombinerad kanal- och järnvägsled mellan Bottenviken och Gällivare för malmtransporter men fraktkostnaderna ansågs bli för höga och det blev inget av förslaget. Sedan följde flera liknande projekt som kom olika långt. 1882 godkändes en ny koncessionsansökan för banan och mellan 1882 och 1887 byggdes Gällivarebanan från Luleå till Gällivare av det privata företaget Sverige och Norges järnväg (The Swedish and Norwegian Railway). Det första malmtåget lämnade Gällivare 12 mars 1888 med 1000 ton malm, men därefter avstannade bygget av banan på grund av kapitalbrist. Regeringen gav då finansmannen K. A. Wallenberg i uppdrag att förhandla med bolaget och 1890 övertog staten Gällivarebanan som överlät den till SJ. Stegvis öppnades banan för trafik mellan 1891 och 1892. Dock var malmfyndigheterna i Kiirunavaara utan järnvägsförbindelser så SJ påbörjade 1898 bygget av Riksgränsbanan mellan Gällivare och Riksgränsen via Kiruna, då en sådan bana ansågs ha riksintresse. Cirka 40 00 arbetare var involverade och banan öppnades för trafik 15 november 1902 men invigdes först 14 juli 1903 av Oscar II, då kungen inte ville resa dit under den mörka vintern. (källa)
  5. Under det tidiga 1900-talet upplevde Sverige både bostadsbrist och kapitalbrist. Regeringen och byggfirmorna hade då inte kapital nog att finansiera ett expanderat bostadsbyggande. Istället för att bygga finansieringskrävande hyresbostäder med långsam avkastning så föddes idén att bygga fastigheter som skulle finansieras av de boende. Bankerna drog sig emellertid för tanken att ge stora lån till allmänheten, speciellt till de mindre bemedlade som upplevde den svåraste delen av bostadsbristen. År 1930 infördes därför bostadsrättslagen som tillät finansiering av en lägenhetsbyggnad delvis genom försäljning av bostadsrätter till bostadsrättsinnehavare och delvis genom ett banklån till bostadsrättsföreningen. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.