Kappkörning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kappkörning

1. Quadriga (Kvadriga) var i antiken en tvåhjulig vagn som var öppen baktill, vanligen försedd med endast en tistelstång och förspänd med fyra hästar i bredd. Quadrigan begagnades företrädesvis vid kappkörningar och festtåg men även som stridsvagn i krig. Körsvennen som körde quadrigan benämndes quadrigarius, det vill säga mannen som tyglar fyra hästar. (källa)
2. Pelops begav sig till Pisa i Elis där han i kappkörning besegrade den grymme kung Oinomaos. Som pris vann han kungens dotter, den sköna Hippodameia och hennes faders rike. Vid Olympia hölls sedan en tävling vart fjärde år för att högtidlighålla detta kapplopp. (källa)
3. Utanför Altismuren låg på västra sidan ett stort gymnasion och en palaistra, båda avsedda för gymnastiska övningar, samt längre mot söder Leonidaion, en vidlyftig byggnad som fått sitt namn efter sin uppbyggare, eliern Leonidas. Dess ursprungliga bestämmelse är okänd, men under den romerska tiden tjänade den som kvarter för romerska stormän vid deras besök i Olympia. Tätt innanför östra Altismuren låg den från makedonisk tid härrörande 100 meter långa Ekohallen, och utanför denna mur, således öster om Altis, befann sig Stadion, löpningsbanan, och Hippodromos, tävlingsbanan för kappkörning och kappridning. Olympia tycks ha varit uppfyllt av statyer i brons och marmor (dels gudabilder, dels ärestoder av olympiska segrare) nästan till trängsel. Plinius räknar deras ännu på hans tid befintliga antal till 3 000, och man måste till slut för utrymmets skull ställa upp dem på själva Altismuren. Av monumentala konstverk torde sålunda Olympia ha ägt större i rikedom änågon annan grekisk ort under den klassiska tiden. (källa)
4. Kappkörning förekommer med både vagn och släde, bland annat som travsport. (källa)
5. Consus (latin condere, inlägga) var i romersk mytologi en fornromersk skördegud, beskyddare av säden och sädeslagren samt särskilt grödans inbärgande i ladorna. Till hans ära firades skördefesten Consualia 21 augusti och en fest efter avslutande av tröskningen 15 december. Vid varje fest uppgrävdes ur jorden gudens altare, förstlingsoffer frambars, dragarna bekransades och kappkörning med mulåsnor anställdes. (källa)
6. Det finns en annan version av olycksförloppet som Dagens Nyheter publicerade exakt 50 år efter händelsen. Enligt en av kungens chaufförer, som 1946 var anställd vid hovet och som talade efter händelsen med Gösta Ledin, berodde olyckan på en kappkörning mellan kungens bil och prins Gustaf Adolfs bil som följde efter. Prinsen och hans chaufför fick för sig att köra om kungen i hög fart. Kungen, vilken var känd som road av höga hastigheter, upprördes över att bli omkört. Varför Gösta Ledin svarade: "Den ska vi nog ta" och trampade gasen i botten. Men i stället för att komma förbi prinsens bil hamnade Ledin med kung och följe i diket. Ytterligare en version uppkom på 1950-talet när rykten började cirkulera om hur "Kungens kurva" skulle ha fått sitt namn. Gustaf V, som satt i framsätet, blev för närgången mot sin chaufför, som blev distraherad och körde av vägen. (källa)