Karakteristik Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet karakteristik

1. En grundläggande invariant för en kropp är dess karakteristik. Karakteristiken för en kropp definieras som det minsta k så att en summa av k stycken element alltid blir noll. Om inget sådant k existerar sägs kroppen ha karakteristik 0. (källa)
2. En uppsjö av metoder och verktyg finns för att dyrka i princip vartenda lås på marknaden. Dessa verktyg, som oftast kallas för decoder, finns bara tillgängliga för statliga myndigheter. Decodrarna finns oftast inte synliga på publika hemsidor, utan kräver behörighet för att få ta del av informationen. En decoder läser av låsets karakteristik varefter en fungerande nyckel kan tillverkas, oftast på plats. Men även verktyg som både läser av karakteristiken, för senare snabbare öppningar, och öppnar låset direkt finns. Ett känt exempel på det senare är ett lås av vridskivsprincip. Tillverkaren John Falle började sälja ett verktyg till detta lås även till vanliga låssmeder, vilket medförde att låstillverkaren ändrade sin konstruktion för att förhindra användandet av detta verktyg. (källa)
3. Avståndet mellan elementen är beroende på vilken sändande eller mottagande karaktäristik man vill ha. Till exempel fångar reflektorn upp en del av signalen och studsar tillbaka den, vilket gör att den dessutom fungerar som en sändare. Därför krävs det avancerade matematiska formler när man ska konstruera en antenn med en viss karaktäristik. (källa)
4. Zeth Höglunds karaktäristik lyder. (källa)
5. Strålkällors fysik behandlar såväl naturlig som syntetisk produktion av joniserande strålning. Både själva strålkällornas fysik och den resulterande strålningens karakteristik studeras. (källa)
6. Hydrografi är en gren av den fysiska geografin som studerar den fysiska karaktäristiken av vatten och angränsande landområden. I generell bemärkelse kan ordet avse all form av mätning och kartläggning av vattenområden, och då kan oceanografi och limnologi ses som undergrupper av denna. I mer specifik betydelse avses sjömätning, det vill säga sådan kartläggning och beskrivning av farbart vatten, som är en förutsättning för navigering till sjöss. Som vetenskap föddes hydrografin ur kartografin. (källa)
7. Jacob slog igenom 1918 med romanen Der Zwanzigjährige som träffsäkert tecknar den generation, som fick krigets facit till sin arbeten och hävdade sedan under mellankrigstiden sin ställning som ledare för den nyorientering i ämnessfär och psykologisk metod, som skedde efter första världskriget. Hans egen diktning, som omfattade romener, noveller och skådespel, kännetecknades av sträng form och sällsynt skärpa i karaktäristiken. (källa)
8. I början av 1920-talet var intresset för rasfrågor mycket stort i Sverige, vilket resulterade bland annat i Anthropologia Suecica (1926). Här skrev främst Herman Lundborg och Frans Josua Linders. Men även Nordenstreng bidrog med sina kunskaper om främmande raselement i landet, som finnar och lappar. Senare utvecklade han teorin om den "östbaltiska rasen" som finnarnas ursprungliga ras, vilket också accepterades av just finnarna. Men han skiljde ut karelerna, vilka sades ha härstammat från "ontrusrasen". Nordenstreng menade också att det fanns representanter för den "nordiska rasen" i Finland, och att raserna var sinsemellan blandade. Han skiljde alltså finnar från den "mongoliska rasen", en syn som var vanlig vid tiden för 1918. Den östbaltiska rasen var inte för Nordenstreng en mera ljushyad variant av mongoliska, som exempelvis tyska antropologer antog. Den östbaltiska rasen var liksom den nordiska rasen en annan blond ras i Nordeuropa, även om karakteristiken av finnen fortfarande liknade den från 1923 - fast med mindre fientliga ordalag. Lundborg och Linders godtog Nordenstrengs nya ras. Nordenstreng tog också avstånd från tanken på en "östeuropeisk ras", hans negativa syn på ryssarna liknade den skandinaviska. (källa)
9. En orgelpunkt är en uthållen ton, vanligen i basen, över vilken harmonierna växlar, stundom starkt dissonerande med den liggande tonen. En orgelpunkt kan också bestå av fler toner, till exempel en liggande kvint eller kvart. Benämningen kan möjligen härledas ur benämningen på en stil inom tidig europeisk flerstämmighet, organum, där orgelpunkten är ett karaktäristiskt inslag, liksom även i barockmusiken, där den antingen kan inleda ett stycke eller bilda den krönande slutpunkten i en längre utveckling. Många fugor av Bach är utvecklade på just det senare nämnda sättet. Johannes Brahms, Pjotr Tjajkovskij och Jean Sibelius är alla exempel på senare komponister som ofta i sina kompositioner gjort bruk av orgelpunkter, hos de båda senare nämnda förekommer ofta orgelpunkt på molltersen. Vissa folkliga instrument, till exempel säckpipan och vielle får mycket av hela sin karaktäristik från just det ständiga ackompanjemanget av en orgelpunkt, som då oftast kallas bordun. (källa)
10. Att klassificera efter olfaktiv familj är en startpunkt i beskrivningen av en parfym, men kan inte i sig själv utgöra en fullvärdig beskrivning av parfymens karaktäristik. I många fall brukar parfymer beskrivas med en blandning av nedanstående olfaktiva familjer ("orientalisk blomdoft", "grön chypre, "frisk blomdoft", "fruktig och frisk", et cetera). (källa)