Karbad Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet karbad

1. Att duscha kräver mindre varmvatten än att bada karbad varför det ofta rekommenderas i vatten- och energibesparande syfte. Jämförelsen bygger på en dusch av någon eller några minuters längd och ett fyllt normalstort badkar, förhållandena kan förändras om dessa förutsättningar modifieras. (källa)
2. Vid tidpunkten 1934 hade Ullevi endast 600 sittplatser - plus en tillbyggnad söder om denna med 300 platser - mot 21 800 ståplatser. En enig stadsfullmäktige beslöt därför den 17 maj 1934 att bygga en ny sittplatsläktare för 300 000 kronor och att låna 200 000 kronor av staten för att utföra arbetet som kommunalt beredskapsarbete, med bidrag från Arbetslöshetskommissionen. Intjäningen var beräknad till 60 000 kronor per år. Rivningen av den gamla läktaren påbörjades den 22 oktober samma år. Ingenjör John Lindberg upprättade förslag till bygget och konstruktioner. Karl M. Bengtson var arkitekt och byggmästare Karl Alberts. Hela bjälklaget bestod av fabriksmässigt gjutna block med en längd av 3,9 meter. Måtten var: längd 129 meter, bredd 19 meter och höjd cirka 10 meter. Under läktaren skapades utrymme för 14 omklädningsrum, två badavdelningar med karbad, bassäng, duschar med mera. Dessutom särskilda rum för domare, läkare, expeditions- och klubbrum, rum för pressen, serveringsutrymmen och toaletter. Den nya läktaren invigdes den 22 april 1935 av ordföranden i styrelsen för stadens idrottsplatser, direktör Silfverstolpe. Närvarande var också handelsminister Ekman. Bygget hade kostat 320 000 kronor. Framför den nya läktaren skapades även 4 800 ståplatser. (källa)
3. År 1887 inledde Alebo hälsobrunn och badanstalt sin verksamhet med att uppföra ett badhus vid Unnen. Det följdes 1889 av Brunnshotellet. Badformer som erbjöds var karbad, gyttjebad, mineralbad, tallbad, ångskåp, saltbad och dusch samt massage. Vattnet togs från den närbelägna sjön Sjättesjö och Sjättesjömosse och var bland annat järnhaltigt. Det leddes till badhuset genom självtryck. Under säsongen fanns läkare vid hälsobrunnen. Vattendrickning skedde under en timme på morgonen. Främst riktade sig verksamheten till personer med anemi och reumatism. (källa)
4. Änge Brunns- och Badanstalt startade i slutet av 1800-talet i Änge, Offerdals socken i Jämtland. Badhuset låg på en udde i Näldsjön och där erbjöds kallbad, karbad, gyttjebad, saltbad m.m. Även sjukgymnastik, massage och elektricitetsbehandling erbjöds. Kurgästerna erbjöds att dricka brunn ur en naturlig järnkälla. Verksamheten upphörde i början på 1900-talet. (källa)