Kartblad Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kartblad

1. Språkgeografin använder som sitt viktigaste material språkliga kartor över större eller mindre områden, på vilka kartor ett ord eller en sats på ett flertal punkter anges i den form, under vilken de där uppträder. Ju större området för kartläggningen är, ju tätare de undersökta punkterna och ju talrikare de var på sitt kartblad förtecknade språkföreteelserna är, desto rikare blir möjligheterna till språkvetenskapliga slutsatser. Dessa slutsatser kan röra ljudläran, formläran, ordförrådet eller syntaxen. Av formernas fördelning över det undersökta området samt genom jämförelse dem emellan och under anlitande av på historisk väg vunna kunskaper rörande det äldre språket på olika håll kan man sluta sig till den språkliga utvecklingsgången i olika hänseenden, och man har på detta sätt kommit till resultat av utomordentlig betydelse. Dessa resultat rör till stor del enskilda fall av större eller mindre räckvidd, men är också ofta av principiell innebörd. (källa)
2. Häradsekonomiska kartan, ofta bara kallad häradskartan, är ett historiskt svenskt kartverk som producerades mellan 1859 och 1934 och omfattar cirka 1 500 kartblad för 13 län. (källa)
3. De Geer utförde det geologiska kartbladet Bäckaskog liksom Skånedelen av bladen Karlshamn och Sölvesborg samt bladet Strömstad med Koster, varjämte han reviderat bladen Lund och Vittskövle. Av de till dessa blad hörande och av honom författade beskrivningarna är flera av stort intresse. Han lämnade många nya bidrag till de kvartära bildningarnas terminologi och behandlade särskilt deras tidigare mer försummade morfologi samt införde därvid hos oss flera nya arbetsmetoder, bland andra den fotogrammetriska kartläggningsmetoden. (källa)
4. Svedmark utarbetade de geologiska kartbladen Vaxholm, Furusund, Norrtälje, Rådmansö, Sommenäs, Vimmerby, Svinhult, Kisa, Varberg och Oskarshamn med tillhörande beskrivningar samt offentliggjorde i fackskrifter geologiska uppsatser, huvudsakligen av petrografiskt, vulkanografiskt och seismologiskt innehåll, såsom Halle- och Hunnebergs trapp (1878), Gabbron på Rådmansö och angränsande trakter af Roslagen (1885), Meddelanden om jordstötar i Sverige I-VI (1890-1902) m.fl. Som Geologiska Föreningens sekreterare 1884-1903 ombesörjde han utgivningen av föreningens tidskrift. Han blev 1904 redaktör för tidskriften "Sten och cement". (källa)
5. För planeringen och redovisningen av Stockholms stora expansion och regleringar enligt Lindhagenplanen som inleddes på 1860-talet behövdes nya exakta kartor över staden. En beställning lades ut på Topografiska corpsen som levererade ett nytt kartverk 1867. Det bestod av två kartblad och var tryckt som litografi i färg. (källa)