Kastgren synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas kastgren

Kastgren uttalas kast|gren.

Kastgren betyder (sport.).

Ordformer och varianter av kastgren

Kastgren är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet kastgren

Kulstötning eller kula är en kastgren inom friidrott. I kulstötning ska man från en ring med 2,135 m diameter stöta en massiv metallkula så långt som möjligt. För herrar väger kulan 7,26 kg (16 engelska pund) och för damer 4,0 kg, för barn 0–12 år väger den 2,0 kg och för barn 12–14 år 3,0 kg. Pojkar mellan 14 och 15 år använder en 4,0 kg tung kula, pojkar 16–17 år en 5,0 kg tung kula och pojkar 18–19 år en kula som väger 6,0 kg.

Slungboll är en boll med läderrem som kan användas som kastredskap eller i lagspel, varav det sistnämnda förekommer framförallt i Tyskland. Som kastgren har slungbollen varit relativt vanlig i Sverige, i såväl skolidrott som i större friidrottsmästerskap, mellan 1930 och 1952 fanns det svenskt mästerskap för damer i grenen. En slungboll kan väga upp till 1,6 kilo, och mäta 16–22 centimeter i diameter.

Släggkastning eller slägga är en kastgren inom friidrotten där redskapet är ett tungt klot fäst i ett handtag via en vajer. Släggkastning utövas i en kastbur. Släggans vikt för herrar fastställdes 1887 till 16 pounds, vilket motsvarar 7,26 kg. Damernas slägga väger 4 kg, samma vikt som vid damernas kulstötning. Diametern skall vara minst 110 mm för både damer och herrar. Ståltråden är mellan 1,175 och 1,215 meter lång.

Spjutkastning, förkortat spjut, är en kastgren inom friidrott. Spjutkastning anses av många finländare som Finlands nationalidrott, och landet har haft ett otal olympiska guldmedaljörer och världsmästare i grenen.

Diskuskastarnas säsong pågår, likt den övriga arenafriidrotten, främst under norra halvklotets vår- och sommarmånader då även alla stora mästerskap avgörs. Dock hålls i ett antal länder numera årliga tävlingar även på vintern, antingen inom- eller utomhus beroende på väder och tillgång till stora inomhushallar med konstgräs. I ett antal europeiska länder hålls även vintermästerskap utomhus i friidrottens kastgrenar och det europeiska friidrottsförbundet arrangerar sedan år 2001 även en årligt återkommande internationell Europacup i vinterkast utomhus som även inkluderar kula, spjut och slägga.

Inom friidrott tävlar man även i främst fyra kastgrenar som alla har det gemensamt att den aktive kastar eller stöter iväg ett föremål så långt som möjligt. Dessa grenar är kulstötning, diskuskastning, släggkastning och spjutkastning. Ytterligare en gren är viktkastning som främst ingår i det svenska inomhusprogrammet samt i kastmångkamp utomhus för veteraner. Grenen finns även i en del andra länder men inte i det internationella programmet. Noterbart är att diskus och spjut var två av de fyra ursprungliga friidrottsgrenarna i de antika olympiadernas femkamper som avslutades med brottning.

Det är också en fullt utrustad friidrottsanläggning med löparbanor runt gräsplanen. Där finns även en rymlig läktare med tak och sekretariat. Intill finns en gräsyta för kastgrenar.