Kavallerichock Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kavallerichock

1. Den flera månader långa belägringen inleddes på försommaren 1683. Wien sände ut desperata böner om hjälp och höll ut tillräckligt länge för att en polsk-tysk armé om 70 000 man under den polske kungen Johan III Sobieskis ledning kunde sättas upp och komma Österrike till undsättning. Den 10-11 september 1683 arrangerade Sobieski forcerat och mödosamt undsättningshären till strid över de kringliggande skogklädda bergen. Den 12 september stod den allierade undsättningskåren färdig till strid på fälten mellan Kahlenberg och det belägrade Wien. Efter en hel dags infanteri- och artilleristrider satte Sobieski in den ditintills största kavallerichocken i Europas historia, 20 000 ryttare anförda av en spjutspets på 3 000 polska bevingade husarer med sina långa och ihåliga lansar klöv och skingrade den osmanska hären som hävde belägringen och flydde i panik. (källa)
2. År 1914, när första världskriget utbröt, fanns fortfarande dragonregementen i den brittiska, franska, tyska, ryska, österrikisk-ungerska, preussiska, norska, svenska, danska och spanska armén. Slaget vid Beersheba, 1917, var troligen sista gången något dragonregemente genomförde en fungerande kavallerichock. Det finns återgivet i filmen The Lighthorsemen. (källa)
3. Vid 1500-talets slut var de bevingade polska husarerna en hybrid mellan de lättrörliga husarerna och ett tungt genombrytande rytteri. Konceptet blev mycket framgångsrikt i krigen mot turkar, tatarer, ryssar, kosacker, rumäner samt svenskar och deras tyska legoknektar. Länge var de polska husarerna obesegrade och deras effektiva chockanfall med blanka vapen påverkade Sveriges kung Gustav II Adolf att anamma polsk kavalleritaktik och överge den västeuropeiska rytteriattacken karakoll. Tre av de bevingade husarernas mest kända segrar var slaget vid Kirkholm 1605 där en tre gånger större svensk här närmast förintades, slaget vid Klusjino 1610 där 6 000 polacker i grund besegrade 35 000 ryssar och svenskar, samt slaget vid Kahlenberg 1683 där 3 000 husarer red i yttersta spetsen för en 20 000 man stark kavallerichock som hävde de 150 000 turkarnas belägring av Wien. (källa)
4. Statyn invigdes under dramatiska former den 30 november 1868, på årsdagen av kungens dödsdag. Själva statyn hade kunnat skapas tack vare insamlade medel från allmänheten, samt på förslag från August Blanche (som dog på väg till invigningen). Myndigheterna hade dock till invigningen byggt stora läktare för Stockholms mest framstående innevånare. Detta gjorde att allmänheten knappt kunde se statyn eller invigningen, vilket ledde till kravaller, där kavalleriet red kavallerichock mot folkmassan. Därefter sänktes läktarna avsevärt i höjd, dock hade myndigheterna sålt för många biljetter till invigningen varför det fortsatte att vara oroligt under hela invigningsdagen. (källa)