Kavalleriregemente Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder kavalleriregemente, varianter, uttal och böjningar av kavalleriregemente

Kavalleriregemente synonym, annat ord för kavalleriregemente, vad betyder kavalleriregemente, förklaring, uttal och böjningar av kavalleriregemente.

Vad betyder och hur uttalas kavalleriregemente

Kavalleriregemente uttalas kav|all|eri|rege|mente och är ett substantiv.

Ordformer av kavalleriregemente

Singular

kavalleriregemente
obestämd grundform
kavalleriregementes
obestämd genitiv
kavalleriregementet
bestämd grundform
kavalleriregementets
bestämd genitiv

Plural

kavalleriregementen
obestämd grundform
kavalleriregementens
obestämd genitiv
kavalleriregementena
bestämd grundform
kavalleriregementenas
bestämd genitiv

Kavalleriregemente är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet kavalleriregemente

  1. Regementet deltog i flertalet svenska krig under återstoden av 1700-talet. Under en period 1770–1780 benämndes det Prins Carls södra skånska kavalleriregemente, men därefter ändrades namnet åter till Södra skånska kavalleriregementet. År 1805 ändrades namnet till Skånska karabinjärregementet och under detta namn deltog regementet 1813–1814 i slutskedet av Napoleonkrigen. (källa)
  2. Upplands ryttare var en benämning på ett svenskt kavalleriregemente förlagt i Uppland, verksamt cirka 1621/1626-1667. (källa)
  3. I stralsundska infanteriregementet blev han kapten 10 januari 1698, fördubblingskapten vid dalregementet 30 september 1700, och kapten vid livgardet 9 december samma år. Därefter blev han generaladjutant 12 december 1703, överste för Viborgs läns fördubblingskavalleriregemente 11 juni 1706. Torstenson var förbandschef i Viborgs läns fördubblingskavalleriregemente under åren 1706-1707. Den 26 januari 1707 var han överste för Nylands och Tavastehus läns kavalleriregemente. Torstenson var förbandschef för Nylands och Tavastehus läns kavalleriregemente under åren 1707-1709. (källa)
  4. Inför försvarsbeslutet 1948 föreslog 1945 års försvarskommittén att armén skulle reduceras med två kavalleriregementen, däribland Livregementet till häst. Regeringens förslag till riksdagen innehöll dock endast ett kavalleriregemente som föreslogs att avvecklas, Livregementet till häst, samt ersättas av en mobiliseringscentral. Att Livregementet till häst föreslogs avvecklas var att försvarskommittén ansåg att regementet hade dåliga utbildningsmöjligheter genom långa avstånd till lämplig övningsterräng. Regementets sekundchef ansåg dock att det medförde utomordentligt värdefull marschvana och marschträning för regementet. Riksdagen antog regeringens förslag med att regementet skulle avvecklas, dock fastställdes inte något datum för när regementet skulle avvecklas. Utan blev ett beslut som sköts framåt i väntan på en ny utredning. Det beroende på vart mobiliseringscentralen skulle förläggas till, Stockholm eller Ridskolan i Strömsholm. Om mobiliseringscentralen förlades till Strömsholm, skulle även Ridskolans övningstrupp utökas till en reducerad skvadron. Vid Stockholmsalternativet skulle en skvadron ur Livregementet till häst behållas. Vidare skulle även utredning föreslå alternativ till vad det etablissement som Livregementet till häst lämnade skulle användas till. (källa)
  5. Först redovisas regementsofficerarna och därefter kompaniofficerarna i respektive kompani eller skvadron. Inom varje kompani kommer kompaniofficerarna först därefter underofficerarna och sedan underbefälen och manskapet. För de meniga antecknades soldatnummer, rotens namn, soldatnamn, födelselandskap, ålder, antal tjänsteår, längd, civilt yrke och civilstånd. I en anmärkningskolumn förtecknades också hur soldaten skött sin tjänst, vilka fälttåg han deltagit i, erhållna blessyrer och skador, frånvaro vid mönstringen och beviljat avsked. Efter 1810 upptogs även erhållna medaljer. I kavalleriregementenas rullor infördes även detaljerade uppgifter om tillståndet för ryttarens häst. (källa)
  6. Under Karl XII:s tid bestämdes infanteriregementets normalstyrka till 8 kompanier och 1 200 man, kavalleriregementets till 8 kompanier och 1 000 man. På grund av 1634 års riksdagsbeslut fick svenska armén 1636 en fast indelning i regementen med nyssnämnda styrka. Vid slagordningens uppgörande fäste man ännu föga avseende vid regementsindelningen. Först på 1700-talet blev detta vanligt. - Infanteriregementet utgjordes i början av 1900-talet i de flesta arméer av 3 bataljoner. Artilleriregementet motsvarade i allmänhet en infanteridivision (fördelning) och räknade 6-12 batterier (Utdrag ur Nordisk Familjebok). (källa)
  7. Anfallets första linje bestod av 11th Hussars, 17th Lancers och 13th Light Dragoons. De följdes av de två kavalleriregementena 4th Light Dragoons och 8th Hussars. Strax efter klockan elva började de rida genom en dal mot ryssarnas redutt ungefär tre kilometer österut. De blev beskjutna av ryska kanoner på kullarna både till höger och till vänster, och senare framifrån. Av de 670 kavallerister som deltog i anfallet återvände 119 på sina hästar. (källa)
  8. Genom omorganisationen av pansartrupperna 1963 bytte regementet namn till Skånska dragonregementet. Detta då regementet inte längre var det enda pansarregementet i Skåne, då två skånska infanteriregementena ombildats till Norra skånska regementet (P 6) respektive Södra skånska regementet (P 7/Fo 11). Namnet Skånska dragonregementet antogs för att återspegla traditionsansvaret som regementet förvaltade över de tidigare skånska kavalleriregementena. (källa)
  9. Den så kallade pallaschen m/1775 för Västgöta och Smålands kavalleriregementen är därmed i egentlig mening ingen pallasch. (källa)
  10. Den 16 juni avtågade Karl XII från Warszawa med 4 kavalleriregementen och 4 infanteriregementen, totalt 8 000 man, och lämnade några tusen man till stadens garnison. Under marschen skickade kungen i förväg överstelöjtnant Axel Gyllenkrok för att med 500 ryttare och 300 fotsoldater indriva kontributioner frånärområdet, liksom återkommande bud till Mörner om att dennes trupper skulle så fort som möjligt genomkorsa floden Weichsel och återförenas med honom. Samma dag som kungen avtågade slog han läger vid Tarczin på vägen till Kraków. Han fortsatte sedan vidare genom Grójec och Łęczeszyce och slog läger under några dagar i Nowe Miasto. Marschen fortsatte sedan via Drzewica och Gowarczów till Radoszyce, där de slog läger under några dagar. Den 1 juli fick Karl XII rapport av Gyllenkrok om att han hade svårigheter att insamla tillräckligt med kontributioner, varpå kungen beslutade att armén skulle gå västerut till staden Kielce i Lillpolen, där det skulle finnas rikliga livsmedelsförråd och där han skulle få lättare kontakt med Mörner och Stenbocks trupper. Dessa befann sig sedan den 26 juni i Lublin, varefter de via Kazimierz Dolny korsade Weichsel den 29 juni. I Wierzbica den 5 juli fick Mörner och Stenbock oväntat träffa Karl XII, som från Kielce genomförde en 16 mil lång ritt på två dagar för att ge dem en muntlig instruktion om marschriktning till hans läger, varefter kungen återvände till sina trupper den 6 juli, och beordrade dessa att avtåga söderut. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.