Kavla Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kavla

1. En typisk tillverkning av smördeg på ett bageri kan gå till som följer. Degen lägges utkavlad på bakbordet och smör tillsätts på ena halvan av degen. Den smörfria halvan vikes över den smörförsedda delen, så att inget smör syns. Degen viks därefter och kavlas ut upprepade gånger. Ett vanligt system är att först vika fyrdubbelt (fyrslag), sedan tredubbelt (treslag), därefter fyrdubbelt och tredubbelt igen. Alltså två treslag och två fyrslag. Degen måste få vila mellan "slagen" så att spänningarna som uppstår släpper. Resultatet är en utkavlad massa bestående av ytterst tunna blad av deg åtskilda av lika tunna lager smör. Om man kavlar enligt exemplet ovan blir antalet smörskikt 144 (4 x 3 x 4 x 3). Wienerdeg tillverkas enligt samma princip, men innehåller jäst och brukar vanligen vikas i tre treslag. Alla ingredienser måste vara riktigt kalla vid degtillverkningen. Viktigt är också att vid kavlingen hålla degen sval. Vid professionell tillverkning av kavlade degar brukar inte smör användas, i stället används ett speciellt kavlingsmargarin med egenskaper som gör att fettet inte lika lätt flyter vid jäsning och gräddning. (Även mjölet som används vid professionell tillverkning är annorlunda än det som används vid hemmabakning. Bagerivetemjöl bildar mer gluten och degarna blir smidigare att handskas med.). (källa)
2. Man tror att glas för första gången tillverkades i Syrien ca 5000 år f.Kr. Användningen av glasmassa inskränkte sig då till att "glasera" föremål av sten och lera. Tekniken att blåsa glas uppfanns ungefär 50 f. Kr. Glasblåsning är ett traditionellt hantverk, vars grunder inte har ändrats så mycket sedan det uppfanns. Glasblåsning kräver lagarbete och yrkesskicklighet. I århundraden tillverkades praktiskt taget alla glasföremål med den tekniken, till och med fönster- och spegelglas. För dessa glastyper blåste man korvformade glascylindrar, som sedan klipptes upp och kavlades plana på ett marmorbord. (källa)
3. Butterkaka eller systerkaka är ett bakverk som består av sammansatta bullar, dock med något olika recept. Bullarna görs på vanligt sätt genom att kavla ut degen, lägga på fyllning, rulla ihop och skära i mindre rullar. Dessa lägges bredvid varandra med ena snittytan nedåt i en form (oftast rund), och under jäsning och gräddning fastnar bullarna i varandra (jämför med brytbröd). Butterkaka är ofta garnerad med vaniljkräm och glasyr. (källa)
4. Mördeg består av hårt matfett (smör eller margarin), socker och vetemjöl. Detta blandas till en fast konsistens som inte kletar på händer och bakbord. En del recept innehåller också äggula. Deg med äggula är lättare att kavla. Mördeg går enkelt att göra själv, men finns även att köpa från matbutiker som halvfabrikat. (källa)
5. En kavel (brödkavel) är ett redskap som ofta används inom bakning för att platta ut deg. Den består av en genomborrad cylinder som rullar fritt kring en axel med handtag i ändarna. Kaveln är oftast gjord av trä, men finns även i plast, metall och kombinationer av dessa. En knäckebrödskavel eller kruskavel är en kavel avsedd för knäckebrödsbak. Cylindern är inte slät utan knagglig. Punkter bildas som skapar sammanhållande länkar mellan kakornas över- och undersida. För tunnbröd används en randkavel med räfflor för att åstadkomma en jämn och tunn utkavling. En mönsterkavel är en kavel vars yta inte är slät utan skapar ett mönster på ytan man rullar över. Man kan normalt bara rulla över en gång för att skapa avsett mönster. Dessa kavlar används vanligast inom tårtdekorering och görs vanligen av plast. (källa)
6. Traditionellt gör man något som heter treslag, vilket innebär att man kavlar ut degen till en rektangulär form och sedan så viker man in långsidorna mot mitten, den ena över den andra. Därefter låter man degen vila 30 minuter i antingen lågt tempererad kyl eller i frys för att degen ska släppa på spänningen innan man gör nästa treslag. Proceduren utförs totalt tre gånger. (källa)
7. Ingredienserna är huvudsakligen vetemjöl, mjölk, jäst, socker och smör/margarin. Ofta kryddar man även degen med kardemumma, salt och socker. Den jästa degen kavlas ut och fyllningen fördelas jämnt. Fyllningen består vanligen av smör/margarin, strösocker och malen kanel. Degen rullas eller viks ihop och skärs eller klipps. Bullarna penslas med uppvispat ägg och pärlsocker eller hackad sötmandel kan strös över. (källa)
8. Hårda, tunna och spröda pepparkakor är vanligast. Degen kavlas ut och formas med hjälp av pepparkaksformar. Klassiska julpepparkakor är formade som hjärtan, grisar, stjärnor, julbockar, julgranar, "gubbar" och "gummor". Grisen är en gammal fruktbarhetssymbol och pepparkaksgubben har fått sin egen plats i populärkulturen. Numera finns även många alternativa pepparkaksformar att köpa. Pepparkakorna kan dekoreras med kristyr. De hårda pepparkakorna serveras ofta naturella till varm eller kall dryck. Till glögg kan pepparkakor serveras med grönmögelost. (källa)
9. Att baka en wienerdeg innebär att skivor av matfett i degen kavlas in och bildar skikt som vid gräddning gör bakverket frasigt. Wienerdegen används till exempelvis till wienerbröd, kammar och spandauer. Vanliga fyllningar är vaniljkräm och mandelmassa. (källa)
10. Bullar är i regel bakade av deg med jäst. Ska bullarna vara fyllda kavlas degen ut efter första jäsningen och fyllningen breds ut ovanpå. Därefter rullas degen ihop och rullen skivas. För ofyllda bullar rullas degen och delas i lämpliga bitar. Varje bullbit läggs i en bakform eller direkt på bakplåten och jäser ännu en gång. En del bullar penslas med lättvispat ägg för att få blank yta när de är färdiga. Därefter gräddas bullarna. (källa)