Kilo Synonymer Betyder Uttal

• tusen

Hur används ordet kilo

1. Under 2018 åt varje svensk i genomsnitt 83, 5 kilo kött och fågel. Det var en minskning på 4, 2 kilo eller nästan 5 procent, jämfört med toppnoteringen 2016 då vi åt som mest kött. Jämfört med 2017, då trendbrottet kom, låg minskningen på 2, 2 kilo. (källa)
2. Mått: Perunat maksavat markan kilolta — Potatisen kostar en mark per kilo (en mark kilot). (källa)
3. Konsumtionen av godis har fördubblats i Sverige mellan 1970-talet och det första decenniet under 2000-talet och i synnerhet när självplock av lösgodis blev vanligt i de flesta livsmedelsbutiker och kiosker under 1980-talets mitt, sedan tidigare regler emot detta hade lättats. Vid storhelger ökar godisätandet ytterligare, och vid början-mitten av 2010-talet var påsken ledande godishelg tätt följd av Halloween och julen. År 2009 åt svenskarna 17 kilo godis per person och år, vilket var mest i världen och dubbelt så mycket som genomsnittet i EU. (källa)
4. De första egentliga granatkastarna (Minenwerfer) konstruerades före 1910 och avsågs närmast att användas vid anfall mot fästningar, förstöring av taggtrådshinder och dylikt. Den hade 25 cm kaliber och 100 kg tung granat med 500 meters skottvidd. 1911 konstruerades för fästningsförsvaret en medeltung pjäs om 17 cm kaliber, en 50 kilos projektil och 1000 meter skottvidd. Vid krigsutbrottet 1914 hade Tyskland dessutom färdigkonstruerad en för verkan mot levande mål avsedd, lätt granatkastare om 7,5 cm kaliber med 5 kilo projektil och 1300 maximiskottvidd. Dessa, senare förbättrade granatkastare hade eldrörsrekyl, räfflade lopp och laddades från mynningen. För Frankrike kom de tyska Minenwerfer som en obehaglig överraskning. Efter en rad försök framställdes dock även här granatkastare, canons de tranchée, skyttegravspjäser av ungefär samma verkningsförmåga som de tyska. De var dock i regel tyngre, utan eldrörsrekyl, slätborrade och hade vingstyrda projektiler. (källa)
5. En vuxen grävling är 75–98 centimeter lång (varav svansen utgör cirka 15 centimeter). Hanarna väger 9,1–16,7 kilo och honor väger 6,5–13,9 kilo. Pälsen är på undersidan svart och ovanpå silvergrå. Under pälsen har huden en rosa färg. Ansiktet är vitt och har på bägge sidorna en bred svart rand som går från nosen till öronen. Extremiteterna och svansen är jämfört med övriga kroppen korta. (källa)
6. Gälar är uppbyggda så att de minimerar problemen med att andas vatten. Vattenflödet genom en gälkammare är enkelriktat, och gälkammaren har således en ingång och en separat utgång. Vattnet transporteras inte som luften i en lunga: först in och sedan tillbaka ut samma väg. Behovet för syrgas är mycket stort eftersom vatten innehåller 23000 gånger mindre syre per kilo än luft. (källa)
7. Hakarna indelades efter storlek i dubbelhakar, enkelhakar och halvhakar. Det var i första hand enkelhakarna som kallades hakebössor. Vikten låg i allmänhet på mellan 4 och 65 kilo. (källa)
8. Harren har en mycket stor ryggfena. Den största i Sverige spöfångade harren vägde 3,35 kg, fångad i Råstojaure år 1966. Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund ("Sportfiskarna") anger emellertid i sina register att maximal fångstvikt är 2,85 kg. Detta beroende på att deras registrering startade flera år senare. En harr på ett kilo betraktas dock som en trofé. (källa)
9. Havsörnen är en mycket stor örn med ett vingspann på 190–240 cm, en längd på 76–94 cm och en ungefärlig vikt på 3,5–7 kg (honor är i genomsnitt ett drygt kilo tyngre än hanar). Som hos de flesta rovfåglar är honan större än hanen. En vuxen havsörn kännetecknas av en jämnt brun grundfärg, huvudet är ljusbrunt och stjärten vit. Näbben är gul och mycket kraftig, även i jämförelse med kungsörnens. Vingarna har rak fram- och bakkant och vingspetsen är tvärt avskuren, med spretiga, mycket långa vingpennor. Stjärten är spetsig. I flykten skiljer den sig från kungsörnen genom sina breda vingar, sin korta stjärt och sitt utskjutande långa huvudparti som sticker ut nästan lika långt som stjärten. Juvenila fåglar saknar den vita stjärten. Stjärten blir successivt vitare med åldern för att bli helt vit när fågeln uppnår könsmognad. (källa)