Kina Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kina

1. Men nu har bland annat kinesiska och brittiska forskare detaljgranskat två välbevarade fossil av mindre flygödlor som levde för 165 till 160 miljoner år sedan i vad som i dag är Kina. Och då upptäckte de att dessa djur åtminstone hade fyra sorters hårbeklädnad, varav tre starkt påminner om fjädrar såtillvida att de är förgrenade. (källa)
2. Som en jämförelse med den nedre delen av listan är nästan 36 procent av mobilerna i Bangladesh infekterade med skadlig kod, nästan lika många datorer är infekterade i Algeriet och i Kina utsätts en dryg fjärdedel av befolkningen för phishing-attacker. Även Tyskland sticker ut med tre procent bank-attacker. (källa)
3. En abakus, eller kulram, är ett gammalt räkneredskap som består av en platta eller en ram med stavar eller trådar där kulor kan skjutas fram och tillbaka. Abakusen har använts under antiken och i många utomeuropeiska kulturer. Kulramar av diverse modeller används fortfarande ibland i till exempel Japan och Kina. Den japanska versionen kallas soroban, den kinesiska suan pan. Vid användning läggs ramen på ett bord eller hålls i knäet med stavarna riktade längs med betraktelseriktningen. (källa)
4. Gardenia (Gardenia jasminoides) är en art i familjen måreväxter från Kina och Japan. Odlas som krukväxt i Sverige. (källa)
5. Den första kända kulturen att aktivt utveckla geografi som en vetenskap var antikens Grekland. Till exempel berättades om Anaximander från Miletos att han skulle ha varit den förste som omkring 550 f.Kr. ritade en karta över jorden och havet. Herodotos från Halikarnassos (484–424 f.Kr.) skrev ett stort antal geografiska texter. Även Klaudios Ptolemaios (cirka 100 till 175 e.Kr.) samlade topografiska informationer och utgav anledningar hur kartor bör ritas. Romarna utvecklade sedan avancerade kartografiska tekniker, då de utforskade nya områden. Under medeltiden utvecklade främst araberna Muhammad al-Idrisi, Ibn Battuta, och Ibn Khaldun teknikerna som uppfunnits av grekerna och romarna, och utvecklade även nya egna tekniker. I Europa gick intresset för geografin däremot tillbaka. Vetenskapen hölls vid liv i Kina och Orienten. (källa)
6. I Kina hade man med största sannolikhet kommit lika långt inom matematiken. (källa)
7. Fastän termen "gerilla" myntades i Spanien under napoleonkrigen för att beskriva det spanska folkets kamp mot de franska ockupationstrupperna, är fenomenet dock avsevärt äldre. Redan på 100-talet f.Kr. använde mackabeerna framgångsrikt metoden i sitt uppror mot seleukiderna. Romarriket mötte mer eller mindre framgångsrika anfall från gerilla i Palestina (zeloter), Britannien (ledda av Cassivellaunus), Spanien (ledda av Viriathus) och andra områden. Den engelske kungen Edward I (1239-1307) mötte gerillakrigföring både i Wales och Skottland. De skånska snapphanarna under Horns krig är ett annat exempel på gerillakrig mot en ockupationsmakt. Under det amerikanska frihetskriget (1775-1783) fördes vissa strider med gerillataktik, särskilt innan de amerikanska styrkorna hade samlats. På andra världskrigets östfront bands tyska styrkor av partisaner. Mao Zedong förde ett framgångsrikt gerillakrig mot Guomindangregeringen och de japanska ockupationsstyrkorna i Kina från 1927 och fram till 1940-talet. I Vietnamkriget var gerillakrigföring av FNL (Även känt som Viet Cong) som byggde på Maos tankar en viktig del av strategin i kriget mot Frankrike och USA. (källa)
8. Ginkgon har länge odlats i Kina. Några träd som planterats vid tempel tros vara mer än 1500 år gamla. Man trodde länge att tempelträden var de enda som fanns. Men nu känner man till åtminstone två små naturliga bestånd i Zhejiang-provinsen i östra Kina. På grund av ginkgons höga anseende inom buddhismen och konfucianismen, finns den planterad på många ställen i Korea och Japan. I båda dessa områden har den förvildats genom fröspridning till naturliga skogar. (källa)
9. Ginsengsläktet (Panax) är ett släkte fleråriga örter i familjen araliaväxter med åtta arter från Himalaya, Indokina, östra Asien och Nordamerika. (källa)
10. Gjutjärn framställdes i Kina redan 500 f. Kr. I Europa tillkom gjutjärnet först som ett oönskat resultat när kolupptaget i järnframställningsprocessen varit för stort. På 1300-talet lärde man sig dock senare att utnyttja gjutjärnets specifika egenskaper. Först under 1500-talet blev dock gjutjärnet vanligare. Med införandet av omsmältning i kupolugnar på 1800-talet förenklades gjutjärnframställningen och gjutjärnet fick sin glansperiod. I början av 1800-talet började man i Storbritannien massproducera gjutjärn för de mest skilda ändamål. (källa)