Kiselhalt Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kiselhalt

1. I gråjärn består kolet av grova grafitfjäll, i vitjärn förekommer kolet främst i form av cementit och kisel i form av perlit. Andelen kol i gråjärn, segjärn och vitjärn är i princip den samma: 3 till 4 procent kol. Kiselhalten varierar dock något med mellan en och tre procent kisel. Gjutjärnets utseende varierar dock mycket beroende på om kolet förekommer förenat med järn som cementit eller i ren form som inbäddade grafitfjäll. Om kiselhalten är låg och svalningshastigheten hög bildas vitjärn. Vitjärnet är mycket sprött och består av perlit och cementit. Vid högre kiselhalter bildas i stället gråjärn, vilket är segare och består av ferrit, perlit och kol i form av grafit. Vid lägre kiselhalter bildas ingen ferrit i gråjärnet utan endast perlit. För att få segjärn ympas järnet vid tappningen med låga halter av magnesium (0,03–0,06 procent). Då bildar kolet sfärer av grafit i stället för som i gråjärnet fjäll. Detta gör järnet mer segt, därav namnet segjärn. (källa)
2. Sura magmor har hög kiselhalt (ca 70 %) och bildar bergarter som huvudsakligen är uppbyggda av kvarts, kalifältspat, plagioklas men också består av mindre mängder biotit eller amfibol. (källa)
3. Gjutstål är en typ av stål som används för tillverkning av stålgjutgods. De flesta ståltyper (olegerade, låglegerade och höglegerade) kan gjutas, ibland efter viss modifiering av sammansättningen, bland annat genom att höja kiselhalten för att öka flytbarheten. Det är svårare att gjuta gjutstål än gjutjärn på grund av den högre smälttemperaturen (som ökar kraven på materialet gjutformen är tillverkad av) och större krympning, vilket kompenseras genom matare för att sugningar skall undvikas. För att förfina den grova gjutstrukturen hos stålgjutgods högtemperaturglödgas det. Stålgjutgodset kan sedan värmebehandlas på samma sätt som valsat och smitt stål. Hållfasthet och övriga egenskaper är nästan desamma hos gjutstål som hos annat stål. Stålgjutgods används för tillverkning av bland annat turbinskovlar, järnvägsmateriel, fartygsstävar, armatur och slitdelar hos krossar och grävmaskiner. (källa)