Vad betyder och hur uttalas klappare
Klappare uttalas klapp|are -n; pl. klappare, best. pl. klapparna.
Ordformer och varianter av klappare
Singular
- klappare
- obestämd grundform
- klappares
- obestämd genitiv
- klapparen
- bestämd grundform
- klapparens
- bestämd genitiv
Plural
- klappare
- obestämd grundform
- klappares
- obestämd genitiv
- klapparna
- bestämd grundform
- klapparnas
- bestämd genitiv
Klappare är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet klappare
Julklappar började delas ut under 1600-talet. Traditionen bjöd att givaren smög fram till mottagarens dörr som man ljudligt klappade på, slängde in gåvan, ofta tillsammans med ett skämtsamt eller elakt rim, genom dörren för att sedan springa därifrån - vilket är ursprunget till ordet "julklapp". Under 1700-talet började man skriva vänliga rim till paketen vilket är en tradition hämtad från antikens Rom. Ofta delade man ut nyårsgåvor istället för julgåvor. På julen var man istället extra givmild mot dem som hade det sämre, såsom drängar och pigor, fattiga, och djur. Nyårsgåvan och julgåvan, den lite elakare, kom sedermera att sammanslås till julklappar. Under 1700-talet bredde sig traditionen ut att det var julbocken som delade ut klapparna. Julbocken var helgonet Sankt Nikolaus följeslagare. Firandet av Sankt Nikolaus hade försvunnit i samband med reformationen, men julbocken levde vidare som julsymbol. Vid slutet av 1800-talet påbörjades också den sammanblandning av Sankt Nikolaus/amerikanska Santa Claus, julbocken och den svenska gårdstomten som kom att bli jultomten, vilken tog över julklappsutdelningen.
