Klasslag Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet klasslag

1. Lenin kritiserade denna "primitiva" form av klasskamp och menade att arbetaren inte kan nöja sig med höjda löner - de måste gripa makten för att uppnå den socialistiska fasen "proletariatets diktatur". I större mening handlar klasskampen om medveten omstrukturering av arbetsplatser, en fabrik kan till exempel delas upp i ett flertal sektioner så att produktionen kan fortgå utan en eller flera sektioner som gått ut i strejk. Uttrycket präglades 1848 av Karl Marx i det Kommunistiska manifestet. Samtidigt och senare har en mängd likartade ord med klass som första led bildats och blivit gängse i den sociala och politiska diskussionen, till exempel klasshat, klassinstinkt, klassintresse, klasslag, klassmedvetande, klassmedveten (oftast liktydigt med socialistisk) och klassamhälle. (källa)
2. Serveringsrestriktionerna för män var vanligen totalt 15 cl fördelat på 10 cl vit sprit (till exempel rent brännvin) och 5 cl brun sprit (som eau de vie) vilket gav upphov till begreppet "två vita och en brun". Kvinnor serverades vanligen inte mer än halv ranson. Spriten dracks som snapsar, lättgroggar eller avec till kaffet. En lättgrogg innehöll 2,5 cl alkohol och en hel ranson kunde därför bli till sex lättgroggar. Vinet omfattades inte av några restriktioner utan var relativt fritt att dricka. Det var dock sällsynt att arbetsklassen drack vin varför både motboken och serveringsrestriktionerna på de enklare och billigare andra- och tredjeklassrestaurangerna kan beskrivas som en klasslag. (källa)
3. 1812 års cirkulär krävde inspektioner av människorna i de lägre samhällsklasserna. Lagen var en tydlig klasslag då könssjukdomar förknippades med underklassen. Både män och kvinnor inspekterades, men speciellt pigor, värdshuspigor samt de som sålde egna varor på marknaden som kaffekokerskor och cigarrförsäljerskor. Även de män och kvinnor som hade yrken där det krävdes att resa runt i Sverige inspekterades. (källa)
4. Låttiteln syftar på den vid den tiden omdiskuterade Lagen om tillfälligt omhändertagande, LTO, från 1973. Författaren Örjan Svedberg skriver i boken Hoola bandoola band: Om ett band, en tid, en stad: "Tankegången i texten är att överheten skapar lagar de kan böja till hur de vill och att dessa lagar är klasslagar.". (källa)