Klassundervisning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet klassundervisning

1. Stora förtjänster om skolväsendets utveckling inlade han emellertid genom den planmässiga klassundervisningen, genom de läroböcker han författade i flera ämnen och genom de förståndiga metoder, som han tillhöll sina lärare att använda. Intet fick läras utantill, som ej förut förklarats, och undervisningen skulle på alla stadier metodiskt gå från det lättare till det svårare, från det enkla till det sammansatta. Varje klass fick sitt bestämda pensum, vilket vid denna tid var en nyhet, och lärarna tillhölls att genom planmässiga repetitioner sörja för, att det inlärda fastnade i minnet. Sturms rykte sträckte sig långt utöver Strassburg. Många furstar inhämtade hans råd om reformer inom skolväsendet, på flera ställen i södra och västra Tyskland efterbildades Strassburgsgynmasiet. Men under senare år lät Sturm alltmera bruka sig i diplomatiska beskickningar och var långa tider borta från sin skola. Härpå led hans anseende inom skolvärlden. Länge hade han sökt medla mellan lutheranerna och de reformerta. Då på 1550-talet de förra fått överhand i Strassburg och hänsynslöst kämpade för sin renlärighet, tog Sturm de angripna i försvar. Därur utvecklade sig en strid, som fördes in även på skolans område och slutade med, att han 1581 avsattes, trots att han var utnämnd på livstid. Sina sista år tillbragte han på sin lilla lantgård utanför staden, bortglömd och under ekonomiska bekymmer. Men hans verk överlevde honom, och han har satt djupa spår i skolväsendets historia. Frans von Schéele skriver i Nordisk Familjebok: "Ännu i våra dagar är striden ej slut rörande hans idéer på gymnasieundervisningens område. Kvarlefvor af den verbalism, som utgjorde den Sturmska pedagogikens svaga sida, finnas nog ännu, men än längre skall det gagnande föredömet af hans fasta klassorganisation lefva kvar. Med all sin ensidighet är han dock en af de klassiska gestalterna i skolväsendets historia.". (källa)
2. Helen Parkhurst utformade sedan självständigt Burkes idéer under mycket omfattande försöksverksamhet i San Franciscos, Tacomes och Daltons skolor. Enligt hennes åsikter ska läraren vara hjälpare och inte pådrivare, den tillfrågade och inte den frågande. Därför bör den vanliga klassundervisningen med frågor och svar i största möjliga utsträckning ersättas med individuellt arbete under lärarens ledning. (källa)
3. Han ansåg arbetarklassens framryckning såsom lika rättvis och nödvändig som tredje ståndets hundra år förut, hans politiska ståndpunkt var allmän rösträtt för alla myndiga och en bildningscensus för valbarhet. På rättsskipningens och fångvårdens områden verkade han för en humanare behandling av fångar och ett mer psykologiskt bedömande av de brottsliga. Vidare förordade han ökade medborgerliga rättigheter åt judarna samt angrep nationalhatet och kriget. I pedagogiken yrkade han på, att undervisningen först och främst skulle försöka uppväcka självverksamhet hos lärjungarna, latin och grekiska borde läsas endast för de respektive litteraturernas skull, han förordade ämnesläsning och fri flyttning framför klassundervisning, önskade sammanslagning av gymnasium och nederskola, upprättande av folkhögskolor och lärarseminarium. De bägge universiteten i landet borde sammanslås till ett enda i Stockholm, professorerna borde befrias från examina, akademisk jurisdiktion och patriarkalbestyr och få ägna sig mera åt vetenskapligt arbete. (källa)
4. Ole Hjorth, född 26 juli 1930 i Viksta socken, Uppland, död 3 oktober 2021 i Enskede distrikt, Stockholm, var en svensk spelman och violinist med Hjort Anders Olsson som läromästare. Föräldrarna var skulptören Bror Hjorth från Dalboda och Tove Louise Friis i Kambo. Under 1970-talet var han solist, stämspelare och medlem i gruppen Herr T. och hans spelmän. Hjorth tog initiativ till folkmusikutbildningen på Kungl. Musikhögskolan, vilket efter en tid ledde till att folkmusiken där fick en egen utbildningslinje – utbildningen syftade främst till att spelmän skulle kunna arbeta som fiollärare vid kommunala musikskolor. Ole Hjorth var under sin tid i Stockholms kommunala musikskola (sedermera kulturskola) pionjär inom klassundervisning i stråk, med förebild i pedagogen Sheila Nelson från London.Han förestod violinpedagoglinjen vid Stockholms Musikpedagogiska Institut SMI 1972 - 84. Hjorth var gift med violinisten Sabine Hjorth-Beyer. (källa)