Klassval Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet klassval

1. Klassval skiljer sig från proportionella val genom att deras intressegrupper inte bildas efter valmännens fria skön, utan är förutbestämda genom lag. Ett huvudskäl som åberopats för klassval är viljan att undvika klassförtryck.
2. Konsekvenser av den förra åskådningen är samfällda och på lika rösträtt grundade val. Ett av de sätt, varpå man sökt tillgodose den senare åskådningens krav, är, att varje social grupp väljer för sig med rösttal, som motsvarar ej så mycket dess numeriska styrka som dess sociala betydelse. Detta är klassval i vidsträckt mening. På sådana var Europas under medeltiden uppkomna ståndsriksdagar och lantdagar grundade, dock med den inskränkningen, att i vissa fall representationsrätten ej berodde på val, utan på självskrivenhet, till exempel inom adelsståndet. Stånden uppfattades dock ofta mera som värnare av privata intressen än som organ för allmänna, och dessutom kom i nyare tid de europeiska folkens sociala struktur ej att motsvara ståndsindelningen. Båda dessa orsaker medförde ståndsrepresentationens förfall.
3. Vad som nu i stället för ståndsindelningen blivit uttryck för den sociala differentieringen, är klasser i inskränkt eller modern mening. Det har därför legat nära till hands för anhängarna av den senare av de nämnda åskådningarna att söka få ståndsvalen återupplivade under form av moderna klassval - klassval i inskränkt mening. Härvid har emellertid den svårigheten mött, att klasserna ej har samma fasta avgränsning som stånden, och att dessutom olika klassindelningar framträtt. Den grund för klassval, som vanligast tillgripits, är förmögenhetens olika fördelning, men ehuru denna sammanhänger med det betydelsefullaste slaget av klassbildning, är den dock ej själva upphovet därtill (som är det sociala arbetets differentiering), och förmögenhetsprincipen erbjuder därför som klassvalsgrund avsevärda brister.
4. Det renaste och mest bekanta valsystemet efter förmögenhetsklasser var strax före parlamentarismens och den allmänna rösträttens genombrott det preussiska (för val till lantdagens Andra kammare och delvis för kommunala val), enligt vilket valmännen för elektorsval fördelas i tre klasser, av vilka var och en skall utgöra 1/3 av valkretsens hela skattesumma och väljer l/3 av de samfällt väljande elektorerna. I Rumänien valdes vid denna tid både den övre och nedre kammarens ledamöter direkt av särskilda väljarkollegier, vilkas sammansättning väsentligen berodde av valmännens förmögenhetsvillkor. I Österrike valdes till 1907 den nedre kammarens medlemmar av 5 klasser: 1) de större jordägarnas, 2) handels- och industrikamrarnas, 3) stadsinvånarnas, 4) de mindre jordbrukarnas och 5) den allmänna valrättens klass, och österrikiska kronländernas lantdagar bildades ännu enligt en likartad ordning. Egentliga klassval har även i äldre tider förekommit, nämligen inom stånden. Så valdes klassvis prästeståndets representanter i den svenska riksdagen (av kyrkoherdar, komministrar och akademier), likaså Stockholms stads elektorer vid riksdagsmannaval och delvis även riksdagsmän (av handlande, hantverkare - kungl. förordn. av 23 augusti 1731 - och längre fram fabrikanter) samt i alla städer borgerskapets äldste, och Borgerskap samt Äldste).
5. Klassval i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911). (källa)