Klosterbyggnad synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas klosterbyggnad

Klosterbyggnad uttalas kloster|bygg|nad.

Ordformer och varianter av klosterbyggnad

Klosterbyggnad är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet klosterbyggnad

Klausur (latin clausura, "inspärrning)", är den klosterfolk åliggande avskildheten från yttervärlden. Klausur kan även avse den mur som avskiljer klosterbyggnaderna från omvärlden.

Taktegel av bränd lera har gamla anor. Fynd och bilder av kinesiskt taktegel finns från tiden 1000 år före Kristus. Taktegel fanns i antikens Grekland och hos Etruskerna. Till Norden kom takteglet före 1100-talets slut, huvudsakligen på klosterbyggnader. Då fanns redan en lång tegeltradition i länderna kring Medelhavet, Frankrike, Tyskland, England och Holland. I svenska städer började taktegel användas mera allmänt under medeltiden men oftast bara på förnämare hus. Takteglen lades till att börja med i murbruk, men formas numera så, att de passa in i varandra utan bindemedel. Det har alltid funnits en stor variation av tegelpannornas utförande och utseende. Någon standard för mått eller utförande har i stort sett aldrig förekommit.

Symbolen är en vanlig utsmyckning på utsidan av tempel inom den tibetanska buddhismen och på klosterbyggnader och tempel i den Indo-tibetanska regionen. Inom Mahayanabuddhismen anses den första målningen vara gjord av Buddha själv så att vanliga människor ska kunna förstå buddhismens läror.

Corps de logi är uppförd av sten i två våningar och hade från början säteritak, vilket genom en påbyggnad 1760–1761 fick det nuvarande brutna tak med valmat övre fall. Byggnaden bär tydliga drag av rokoko och dess yttre för tanken till arkitekt Carl Hårleman. Våningsfördelningen är dock av ålderdomlig typ med en låg bottenvåning snarlik en klosterbyggnad med valv och en korridor i husets längdriktning som var vanliga i herrgårdar från 1600-talet och början av 1700-talet. Övervåningen däremot är hög och här inreddes husets paradrum.

Denna händelse betydde emellertid inte alls slutet för Sigtuna. Cirka 50 år senare upplevde Sigtuna en renässans. Ett tecken på stadens fortsatta betydelse är att dominikanerna etablerade ett konvent 1237 till jungfru Marias ära. Dominikanernas storslagna tegelkyrka, Sankta Maria kyrka, är bevarad och i dag Sigtunas församlingskyrka. Det är Sveriges äldsta tegelkyrka och den enda bevarade dominikanerkyrkan. Klosterbyggnaderna revs emellertid efter reformationen på 1500-talet.

När klostret väl hade övergivits hände det som hände med så många andra cistercienskloster efter reformationen: Man började använda klostret som stenbrott. Det började 1544 med att sten från klosterbyggnaderna användes vid byggandet av Vasaslottet Vadstena slott och fortsatte på 1570-talet då Per Brahe d.ä. använde material från klostret vid uppförandet av sitt slott på Visingsö. Johan III klandrade Brahe för detta och hade planer på att rädda åtminstone kyrkan och omvandla den till en sockenkyrka. Av detta blev dock intet utan kyrkan och de övriga klosterbyggnaderna tilläts förfalla ännu mer. 1567 hade dessutom klosterkyrkan bränts under Rantzaus räd i Östergötland. År 1797 försökte Hjo stad få tillstånd till använda sten från ruinerna vid uppförandet av sin stadskyrka, men denna begäran avslogs.

Klosterbyggnaderna stod kvar ganska orörda på 1500- och 1600-talen. På 1730-talet byggde dock landshövding Johan Didrik Grönhagen en ny mangårdsbyggnad och tog sten från klosterruinerna. Valven på klosterkyrkan – en präktig kalkstensbyggnad från klostrets första århundrade i typisk cisterciensstil efter mönstret av Fontenay i Burgund – raserades då, och kyrkan inreddes till ladugård. I början av 1800-talet lät landshövding Cederström riva sidoskeppens yttermurar ytterligare. Ladugårdsinredningen togs bort efter en eldsvåda 1898.

När borgen revs drygt 50 år senare, då Stockholm med en där anlagd borg hade grundats, tilläts nunnorna flytta till dagens Kungsberg där de uppförde nya, större och bättre planerade klosterbyggnader enligt de principer som gällde för cisterciensorden. Byggnaderna togs i bruk 1289. I samband med flytten ändrades namnet till Vårfruberga kloster. Nu verkar de alltså som cistercienser och blir dotterkloster till Julita kloster.

Kyrkan byggdes om på 1300-talet i gotisk stil och ersatte den äldre romanska från mitten av 1100-talet, som då blivit för liten. Under reformationen på 1500-talet i Norden rev man många klosterbyggnader, och deras egendomar tillföll kronan. Klostret revs runt år 1600 och endast klosterkyrkan lämnades kvar.