Klubbrum Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet klubbrum

1. 1930: Klubbrummen utökades och utrustades med kalldusch. (källa)
2. Övrigt: Kastplan 57,6 x 33 meter, friidrott med löparbanor 400 meter, klubbrum 25 personer, tre bastur, 14 omklädningsrum, pressrum och hjärtstartare. (källa)
3. Planer på ett storhotell i Reso-regi, hade länge diskuterats. Då staden 1955 ställde mark till förfogande och beslöt att stå som byggherre för projektet, tog planerna fastare form. Men hotellprojektet kunde inte lösas som en begränsad uppgift, utan uppdraget innefattade snart även stadsplan för kvarteret i sin helhet. Arkitekt var Henning Orlando. Ursprungsbyggnaden i 11 våningar uppfördes 1962-1964 av byggherren AB Göteborgshotell, och antalet gästrum och sviter var 229 med sammanlagt 335 bäddar. Huvudmatsalen hade plats för omkring 220 gäster och barbodegan för cirka 60 gäster. Festvåningen kunde ta upp till 260 personer, fördelade på en festsal och fyra klubbrum. Inredningsarkitekt SIR Folke Sundberg svarade för merparten av inredningen. Fasadfrisen på byggnadens entrésida utfördes av den danska konstnären Inger Hanmann. Matsalens muralmålningar är av konstnären Per Lindekrantz. För flertalet av textilierna svarade Alice Lund och Elsa Agélii. (källa)
4. Vid tidpunkten 1934 hade Ullevi endast 600 sittplatser - plus en tillbyggnad söder om denna med 300 platser - mot 21 800 ståplatser. En enig stadsfullmäktige beslöt därför den 17 maj 1934 att bygga en ny sittplatsläktare för 300 000 kronor och att låna 200 000 kronor av staten för att utföra arbetet som kommunalt beredskapsarbete, med bidrag från Arbetslöshetskommissionen. Intjäningen var beräknad till 60 000 kronor per år. Rivningen av den gamla läktaren påbörjades den 22 oktober samma år. Ingenjör John Lindberg upprättade förslag till bygget och konstruktioner. Karl M. Bengtson var arkitekt och byggmästare Karl Alberts. Hela bjälklaget bestod av fabriksmässigt gjutna block med en längd av 3,9 meter. Måtten var: längd 129 meter, bredd 19 meter och höjd cirka 10 meter. Under läktaren skapades utrymme för 14 omklädningsrum, två badavdelningar med karbad, bassäng, duschar med mera. Dessutom särskilda rum för domare, läkare, expeditions- och klubbrum, rum för pressen, serveringsutrymmen och toaletter. Den nya läktaren invigdes den 22 april 1935 av ordföranden i styrelsen för stadens idrottsplatser, direktör Silfverstolpe. Närvarande var också handelsminister Ekman. Bygget hade kostat 320 000 kronor. Framför den nya läktaren skapades även 4 800 ståplatser. (källa)
5. Numera nyttjas skjulet som tackelkammare, segelloft, förråd och klubbrum för stockholmsbriggen Tre Kronor af Stockholm, som också har sin fasta förtöjningsplats vid kajen utanför skjulen. Byggnaden förvaltas av Statens fastighetsverk och är klassad som statligt byggnadsminne. (källa)
6. Restaurangen var stängd mellan 1919 och 1921. Då sålde järnvägsbolaget tomten och byggnaderna till det nybildade bolaget Djursholms restaurangaktiebolag, som ägdes av Djursholms AB, järnvägsbolaget och några privatpersoner. Bolaget bytte senare namn till Fastighetsaktiebolaget Gandvik. I samband med ombildningen av företaget gjordes ytterligare en stor ombyggnad, som var klar i augusti 1922. Arkitekt var Victor Fagerström. Restaurangen inrymde då flera matsalar, festvåning, klubbrum, vigselrum, biograf med 200 platser, samt en särskild byggnad som användes som bowlinghall. Dessutom fanns det sju rum för resande. Biografen användes även för teaterföreställningar, dans och konserter. (källa)
7. I anslutning till bostäderna planerades rikligt med kompletterande lokaler för samvaro, lek, hobby, motion och rekreation. Varje entré- och lekgård fick även ett gårdshus med gemensamhetslokal, klubbrum, pentry, toaletter, bastu och liknade. Själva lekgårdarna utrustades med lekredskap, sittplatser, planteringar och pergolor. Stadsplanen poängterade särskild att "gårdsrummens behandling och möblering ingår som ett väsentligt led i närmiljöuppbyggnaden". (källa)