Klyka Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet klyka

1. Knivströmbrytare är en typ av brytare som används för att styra strömflödet i en elektrisk krets. Brytaren består av en eller flera armar som är fästa i ett gångjärn. Kretsen sluts när armarna, eller knivarna som de kallas, skjuts mot och förs in i en klyka. Både kniven och klykan är ansluten till kretsen och kan på så sätt sluta eller bryta. Gångjärnet och klykorna sitter fast på en isolerad bas, som vanligtvis är av porslin, trä, eller keramik, även kniven har ett isolerat handtag. (källa)
2. Vid ett inkommande samtal skickar telestationen ut en ringspänning på 76 volt, 20 hertz (cirka 110 volt amplitud). Så länge som ingen telefonapparat har svarat, kommer ringspänningen fram till samtliga inkopplade telefonapparater som då ringer. När luren lyfts ur klykan på en av de anslutna apparaterna bryter klykgruppen (kollektivet av olika strömbrytare vilka påverkas av klykan) bort förbindelsen ut från den aktuella apparaten samtidigt som den kopplar bort ringklockan (om mekanisk) och ansluter telefonens samtalskretsar till linjen. Då känner telestationen av detta och kopplar fram samtalet. När luren läggs på, känner telestationen likaledes av detta och kopplar ner samtalet efter en kort fördröjning. Fördröjningen gör det möjligt att lägga på en telefonapparat och inom ett par sekunders tid byta till en annan telefonapparat utan att samtalet har kopplats ner. Är en i kaskaden senare kopplad apparats klyka lyft vid den tidigares påläggning tar den senare över samtalet utan fördröjning. (källa)
3. Klädnypa (även klyka, klypa, klämma eller klädklämma) är en anordning för att fästa tvätt på en torklina eller liknande. (källa)
4. Slagruta är ett redskap som används inom spådomskonsten i syfte att hitta till exempel vattenkällor, ädelstenar och malmer, försvunna personer, eller fornlämningar. Redskapet, som inte har någon bevisad effekt, består oftast av en böjlig träklyka eller två L-formade handtag (så kallade vinkelpekare) eller ibland en pendel, sveps över ett område jord och påstås reagera när användaren närmar sig ett fynd. Slagrutor har testats under kontrollerade förhållanden vid flera tillfällen, men då har resultatet endast blivit lika bra som slumpen. (källa)
5. Pappersklämma (även klyka, klämma, hållare) är en metallanordning för att tillfälligt fästa ihop papper. En pappersklämma i kombination med en styv platta där papper sätts fast kallas "clipboard" eller "skrivplatta". (källa)
6. En slangbella eller slangbåge är ett mekaniskt projektilvapen som består av en klyka och någon form av elastiskt material, som exempelvis en bit gummislang. En slangbella består av en Y-formad ram med gummiband fäst i topparna. I gummibandens andra ände sitter en sorts "läderficka", där man håller projektilen. Slangbellan används för att skjuta iväg stenar och liknande projektiler. I Sverige omfattas slangbellor av förarbeten till knivlagen, där precisionsslangbåge nämns som gatustridsvapen. Detta innebär att det inte får överlåtas till personer under 21 år, eller saluhållas. I samma proposition nämns även legitima syften för slangbellor, t.ex. att vid fiske slunga ut bete. (källa)
7. Vid vrickning ligger åran i ett urtag eller en klyka i båtens akterskepp. Årbladet förs då fram och tillbaka genom vattnet vilket ger båten en framåtgående rörelse. Utmed Sveriges kuster har vrickning mest kommit till användning på västkusten eller i någon trång farled som till exempel å där det inte finns plats för att ro en båt. Vrickeka är en båt som används på detta sätt. Ett annat sådant sammanhang är de ofta trånga kanalerna i Venedig, där gondoler framförs med hjälp av vrickning. (källa)
8. Det hö som skulle krakas fick inte vara slaget med slaghack eller slåtterkross. Efter att höet vänts ett antal gånger, manuellt eller med hövändare, och därvid torkats till ca 50% procent, samlades höet ihop med räfsa eller strängläggare. En trästör, vässad i båda ändar, stacks ned i ett hål i marken, gjort med hjälp av ett spett. Vid störens, krakens, fot ställdes en klyka eller kortare brädbit, ca 40 cm lång. En hårt packad hösudd fördes därefter ner på stören. På detta sätt möjliggjordes för luften att strömma till underifrån och på så sätt hjälpa till vid torkningen. Dessutom förhindrades höet att sjunka ner till marken. Därefter påfördes lämpliga givor hö som stacks ner på stören till dess att den var full. Kraken fick därefter stå tills höet var torrt och till dess att lantbrukaren kunde köra in höet på höskullen. Kraken tålde mindre regnskurar bra eftersom dess konstruktion gjorde att regnet rann av fort. (källa)
9. Boet byggs i en klyka mellan några grenar, vanligen högt upp i ett lövträd, och är konstfärdigt sammanflätat av riskvistar samt invändigt fodrat med fina rötter, ull och hår. Honan lägger tre till sex ljusblå ägg. Äggen ruvas i 13 till 14 dagar, huvudsakligen av honan. Båda föräldrarna utfodrar ungfåglarna. (källa)