Vad betyder och hur uttalas klyvningsprodukt
Klyvningsprodukt uttalas klyv|nings|pro|dukt.
Ordformer och varianter av klyvningsprodukt
Singular
- klyvningsprodukt
- obestämd grundform
- klyvningsprodukts
- obestämd genitiv
- klyvningsprodukten
- bestämd grundform
- klyvningsproduktens
- bestämd genitiv
Plural
- klyvningsprodukter
- obestämd grundform
- klyvningsprodukters
- obestämd genitiv
- klyvningsprodukterna
- bestämd grundform
- klyvningsprodukternas
- bestämd genitiv
Klyvningsprodukt är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet klyvningsprodukt
I ett kärnvapen handlar det om snabba neutroner med energier högre än 0,1 MeV, i kärnkraftverk beror klyvningen vanligtvis på långsamma neutroner. Dock finns det "snabba reaktorer", som till exempel bridreaktorer. En liten andel "fördröjda" neutroner (0,6 % i klyvningsprodukter från U-235) med en halveringstid på några sekunder gör att man kan styra kedjereaktionen i en kärnreaktor med hjälp av kontrollstavar.
Atomkärnan hos vissa isotoper av grundämnen som plutonium och uran kan om de bombarderas med neutroner fånga in en neutron och därigenom bli så instabila att de klyvs. I processen frigörs neutroner som i sin tur kan klyva fler atomkärnor och därigenom hålla igång en kedjereaktion. Därutöver bildas nya, mindre atomkärnor, och stora mängder energi frigörs som rörelseenergi hos klyvningsprodukterna samt gammastrålning. När denna rörelseenergi och strålning sprids i omgivande gods, genom att partiklarna krockar med omkringliggande atomer, innebär det att värmen stiger.
Kossel blev medicine doktor 1876, privatdocent i Strassburg 1881, e.o. professor i Berlin 1887 samt professor i fysiologi 1895 i Marburg och 1901 i Heidelberg. Han ägnade sin vetenskapliga verksamhet uteslutande åt den fysiologiska kemin och utförde inom densamma ett stort antal betydande undersökningar, främst om nukleiner och protaminer. De basiska klyvningsprodukternas undersökning fördes av honom längre, än man hittills nått i fråga om de andra proteingrupperna, och den grupp, som kallas histoner, iakttogs och studerades först av honom 1884. Hans undersökningar är till allra största delen publicerade i den av honom från 1895 redigerade "Zeitschrift für physiologische Chemie".
131I är en klyvningsprodukt i kärnreaktorer. Isotopen har en halveringstid på 8 dagar. Vid Tjernobylolyckan och vid haveriet i Fukushima I delade myndigheterna ut tabletter med stabilt jod för att förhindra att den radioaktiva isotopen skulle upptas i sköldkörteln. Genom att ta jodtabletter ser man till att sköldkörteln är mättad med jod och inte kan ta upp mer. I sjukvården kallas 131I för radiojod och används för strålbehandling av giftstruma.