Knuttimra Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder knuttimra, varianter, uttal och böjningar av knuttimra

Knuttimra synonym, annat ord för knuttimra, vad betyder knuttimra, förklaring, uttal och böjningar av knuttimra.

Vad betyder och hur uttalas knuttimra

Knuttimra uttalas knut|timra och är ett verb -de.

Knuttimra betyder:

Ordformer av knuttimra

Aktiv

knuttimra
infinitiv
knuttimrar
presens
knuttimrade
preteritum
knuttimrat
supinum
knuttimrande
presens particip
knuttimra
imperativ

Passiv

knuttimras
infinitiv
knuttimras
presens
knuttimrades
preteritum
knuttimrats
supinum

Perfekt particip

knuttimrad en
~ + subst.
knuttimrat ett
~ + subst.
knuttimrade den/det/de
~ + subst.

Knuttimra är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Hur används ordet knuttimra

  1. Gården hade sexdelad plan, stomme av liggtimmer och en källare med murade tegelvalv. Huvudbyggnaden revs 1936 och idag finns bara den rasade källargrunden var. Till Edeby hörde flera ekonomibyggnader, varav två är bevarade. Den ena är en knuttimrat parloge från 1786 som står nära torpet Ängsstugan vid Vällingevägen, den andra står vid den gamla bruksvägen som ledde ner till Edeby. Båda används numera av Stockholm Vatten som äger och brukar marken. Idag påminner Edeby holme i Bornsjön om den tidigare gården. (källa)
  2. Eftersom loftboden var ett knuttimrat hus var det inte ovanligt att boden plockades isär och återuppbyggdes på annan plats. Det finns loftbodar som har flyttats ett tiotal gånger. Sådana svalgångshus är numera mycket sällsynta i Sverige. En del står på hembygdsgårdar och några har förvandlats till fritidshus. (källa)
  3. Under större delen av 1800-talet ägdes Kumla av släkten Rosenblad. Under denna period byggdes corps de logi på med mansardvåningen och fick sitt nuvarande utseende. Husets stomme är knuttimrat som är reveterat och putsat samt avfärgat i gul kulör med vita detaljer. Tidigare var fasaderna panelade. Omkring sekelskiftet 1900 flankerades huvudbyggnaden av två fristående flyglar och nordost därom fanns gårdens fruktträdgård och ekonomibyggnader. (källa)
  4. 1510 stod kyrkan färdig, förmodligen med vapenhus och sakristia redan då uppförda och de då moderna invändiga stjärnvalven av tegel slagna. Den är murad i gråsten med tegelinslag runt fönster och dörrar och har rektangulär form, men är något skev. Utvändigt mäter den 16,6x9,7 meter med 1,4 meter tjocka murar. Höjden är drygt 10 meter. vapenhus och sakristia är påbyggda, då deras murar inte är i förband med långhusets. De har troligen tillkommit kort tid efter att detta färdigställdes. Deras mått är 5,0x4,4 meter respektive 4,8x4,4 meter. Ingången till kyrkogård och kyrka går genom en knuttimrad stegport av trä, vilken möjligen leder sitt ursprung till 1693. Den ursprungliga timrade bogården som omgav kyrkan med kyrkogård finns inte kvar. En granhäck omger nu kyrkoområdet längs den gamla bogårdens sträckning. Endast två gravkors står kvar på den i äldre tid nyttjade kyrkogården. Några 1700-talskors sitter uppsatta i stegporten. Den nuvarande klockstapeln uppfördes 1958 på samma plats som den gamla. I den hänger den gamla kyrkklockan från 1729. (källa)
  5. Exakta tidpunkten när öns första kyrka uppfördes är inte känd. På en karta från 1630-talet finns ett kapell utsatt på ungefär samma plats där nuvarande kyrka ligger. Kapellet var knuttimrat och hade en sakristia. Exteriören var rödmålad och hade brädslagna knutar. Taket var täckt med tjärad näver. 1682 grävde man ett dike runt kapellet för att avleda vatten och avverkade samtidigt en del träd som stod alltför nära. 1729 tog man upp tre små fönster på södra sidan och 1752 försågs de med träluckor. Träkapellet revs 1768. (källa)
  6. Gårdsmagasinet är knuttimrat i två våningar samt vind under ett brant sadeltak. Byggnaden uppfördes i början av 1800-talet cirka 170 meter sydost om Hersby gårds huvudbebyggelse och var avsedd för förvaring av spannmål. Strax öster om magasinet utbredde sig gårdens övriga ekonomibyggnader. På en målning av konstnären Carl Johansson framgår gårdsmiljön som den tedde sig på 1930-talet. (källa)
  7. Nordväst om kyrkan står en klockstapel med en byggnadstekniskt intressant konstruktion. Stapeln har tydliga medeltida drag och är en av de äldsta i Uppland. Troligen byggdes stapeln på 1500-talet, men byggnadssättet är betydligt äldre. Längst ned i stapeln finns en knuttimrad kista som är fylld av sten för att ge konstruktionen tillräcklig stabilitet. I stapelns övre del finns klockhuset som bärs upp av sexton grova bjälkar. På bjälkarna finns rester av en spånbeklädnad vilket påvisar att klockstapeln tidigare var en öppen konstruktion. Klockhuset har spånklädd huv som kröns med en spira vars vindflöjel har bokstäverna OOS och årtalet 1731 inhuggna. I stapeln hänger två kyrkklockor. Storklockan är anskaffad 1740 och omgjuten 1786 av Johan Jacob Mårtensson i Stockholm. Lillklockan bär årtalet 1641 och en inskription på engelska. Klockan hade beställts av en skotsk officer i Gustav II Adolfs tjänst och hans svenska hustru som gåva till hemsocknen Carmyllie i Skottland. Av okänd anledning hamnade klockan i Häverö, troligen vid mitten av 1600-talet. (källa)
  8. Sotholms härads tingshus är en långsträckt knuttimrad byggnad, uppförd i två våningar under ett tegelklätt sadeltak. Fasaderna är klädda med faluröd målad locklistpanel, knutlådorna är inklädda och även de rödmålade. Fönstren är vitmålade med fönsterbågar och fönsterluckor i grön kulör. Entrén är placerad mitt på frontfasaden som vetter mot gatan som en gång i tiden var den viktiga färdvägen mellan Stockholm och Nynäshamn (nuvarande Nynäsvägen). Entrén har en enkel omfattning och kröns av ett mindre fronton som innehåller den sentida texten Sotholms Härads Tingshus. Fotografier från 1890-talet visar att huset tidigare hade en öppen veranda som markerade ingången. (källa)
  9. Norrby båtsmanstorp, Bromma är en bevarad knuttimrad stuga, som ligger i ett parkområde vid Riksbyvägen norrut i stadsdelen Riksby i Bromma. Torpstugan ligger söder om Kvarnbacksvägen mellan Lillsjön och Riksbyvägen. Stugan byggdes i slutet av 1700-talet. I stugan bodde en av Brommas fem båtsmän, som fanns i Bromma socken. (källa)
  10. 1535 gavs ett kronohemman på Öja till Anders Bertilsson och hans arvingar mot att han verkade som lots i farleden också utprickade farlederna. Lotsbostället låg då på öns norra del men 1778 bodde 14 lotsar och lotsdrängar vardera vid norra udden och Storhamn. Omkring 1840 började lotsarna i norr flytta från norra udden till Storhamn och från 1910 fanns inget kvar av bebyggelsen på norra udden. Naturliga hamnbassänger finns på både östra och västra sidan, däremellan löper en sänka på vars sidor bebyggelsen ligger grupperad. Här finns äldre knuttimrade stugor och en mångfald av bryggor, uthus och bodar. Söder om bykärnan finns modernare bostäder. Ett enkelt träkapell som är skänkt av Helge Ax:son Johnson 1939 står norr om byn. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.