Kolförråd Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kolförråd

1. Då H-loket skulle klara att vändas på 15 meters vändskivor var fyraxliga boggitendrar littera A uteslutna. Privatjärnvägarnas treaxliga H3-tender skulle innebära nya reservdelar i form av exempelvis axlar och fjädrar vilket stred mot OKB:s policy att standardisera reservdelarna sinsemellan OKB:s olika loktyper. Istället valdes E-lokets treaxliga tender med modifiering så att kolförrådet skulle räcka hela distansen Gävle-Härnösand (301 km). När loken övertogs av SJ fick tendern samma typbeteckning som loken, littera OKa, och i samband med SJ:s nya typbeckningar 1942 blev tendrarna littera A3, precis som loken. Men 1947 ändrades typbeteckningarna för tendrarna separat till littera C2 och buntas då ihop med en mängd andra liknande treaxliga tendrar kopplade till diverse olika loktyper. (källa)
2. Sveas-klassens maskiner tillverkades av Motala Verkstad. Sex cylindriska ångpannor i två eldrum för om maskinrummet levererade ånga med ett tryck på 5 kg per cm² till två stycken tvåcylindriga kompoundmaskiner. Maskineriet på Svea utvecklade en sammanlagd effekt på 3 100 indikerade hästkrafter (ihk) vid ett varvtal av 105 varv per minut, vilket gav fartyget en maxfart på 14,7 knop. Aktionsradien (den totala färdsträcka som fartyget var kapabelt till med fullt kolförråd) var 2 240 nautiska mil vid 10 knops fart. Bränsleförbrukningen uppgick till drygt ett kilo kol per hästkraft och timme. När Svea byggdes fick man räkna med en maskinvikt på över 100 kilo per hästkraft. Maskineriet krävde också ett avsevärt utrymme i skrovet, 73 m² i ett plan per 1 000 hästkrafter. För att ångmaskinerna skulle kunna ligga skyddade under pansardäcket installerades de "liggande" det vill säga. med cylindrarna vända bordvarts. Av hänsyn till fartygets begränsade bredd var maskinerna "dubbelvikta", vilket innebar att vevaxeln låg närmast cylinderbotten. Detta resulterade i att varje kolv hade två stänger fästade utanför toppens centrum, arbetande på varsin sida om vevaxeln. Fartygets kondensorer låg inrymda under maskinerna. (källa)
3. Badet ligger i skolans källarvalv från 1750-talet. Här fanns bland annat vinlager och kolförråd. Redan på 1890-talet hade dåvarande Nicolai skola en badinrättning för skolbarn. Nuvarande bad tillkom 1932 när den nya byggnadsdelen för Storkyrkoskolan uppfördes. För ritningarna stod arkitekt Ärland Noreen. Från början hade badet en simhall med bassäng och små porslinsbadkar med dusch ovanför. 1945 kompletterades badet med bastu och anläggningen öppnades för allmänheten samt drevs av Stockholms stad. Under 1980-talet fanns planer på att lägga ner badet men kunde bevaras av den "Ideella föreningen Storkyrkobadarna". För sin kulturinsats att bevara badet och driva det vidare fick föreningen 1991 priset "Guldkängan" av Dagens Nyheter. (källa)
4. Vidare var skrovet uppdelat i 16 vattentäta avdelningar av vilka fyra användes som kolförråd. Fartygen var försedda med två bepansrade däck, vilka bestod av tre lager kolstål med en total tjocklek på 16 mm. Pansarskyddet i huvudartilleriets torn var 26-34 cm tjockt medan pansaret på sekundärartilleriet pjäser hade en tjocklek på 18,8-20,25 cm. Pansaret utgjorde 36 % av fartygens totala deplacement, vilket var 1 200 ton mer än Liberté-klassen. (källa)
5. Idag är flera av de gamla sjukhusbyggnaderna och paviljongerna rivna, till exempel ekonomi- och behandlingsbyggnad liksom kolförråd och likboden vid kapellet. Emellertid restaureras och bevaras en hel del just nu av byggbolaget NCC för bostadsområdet Söderby Park. Liggverandan vid huvudbyggnaden är riven, men kommer exteriört partiellt att återställas men med ett nytt innanmäte i form av radhus. Den gamla avdelningen för "känsliga" patienter har restaurerats för kommunens räkning, för att sedan säljas till Pysslingen som driver förskola och lågstadium i Söderby sedan hösten 2007. Kompletteringsbebyggelse för skolans ändamål är sommaren 2008 under uppförande längs den blivande Söderby Torgs allé. (källa)