Kolonisatör Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kolonisatör

1. Frantz Fanon använder sig av Hegels herre-slav-dialektik i sina analyser av förhållandet mellan den koloniserade och kolonisatören, och den koloniserades möjligheter att bryta sig fri från Herren (kolonisatörerna) genom att bli erkänd som jämbördig människa av denne. (källa)
2. De viktigaste influenserna för den lankesiska musiken kommer från buddhismen och från de portugisiska kolonisatörerna. Buddhismen kom med buddhistmunken Mahinda till Sri Lanka på 100-talet f.Kr., medan portugiserna anlände på 1400-talet. Portugiserna förde med sig cantigaballader, ukuleles och gitarr. De tog även med sig afrikanska slavar, som ytterligare diversifierade landets musikkultur. Dessa slavar kallades kaffrinha och deras dansmusik hette baila, och modern bailamusik är i dag den mest populära musikformen i landet. Traditionell lankesisk musik omfattar hypnotiska Kandytrummor. trummor var och är mycket en del av musik i både buddhistiska och hinduiska tempel i Sri Lanka. (källa)
3. Sommaren 2010 hittades en sländtrissa med en fornnordisk runinskription i Saltfleetby St Clement, Lincolnshire. Den har daterats till tidigt 1000-tal. En del av runinskriptionen lyder: Oþen.ok.einmtalr.ok.þalfa.þeir.ielba þeruolflt ok Kiriuest. Detta har tolkats som - "Óðinn ok Heimdallr ok Þjálfa þeir hialpa þer Úlfljót ok ?..." På svenska blir det "Oden och Heimdall och Tjalve, de hjälpa eder Ulfljot och..." Området i fråga tillhörde den sk Danelagen som hade en delvis nordisk, i synnerhet dansk, befolkning på den tiden. Texten är sannolikt författad av en i England boende dansk kolonisatör. (källa)
4. Staden grundades cirka 710 f.Kr. av grekiska kolonisatörer från Achaia eller Sparta, och fick namnet Kroton (grekiska Κρωτονας). Kroton var en av de mest blomstrande kolonierna i Magna Graecia, och var även berömd för sina visa lagar. Pythagoras grundade cirka 530 f.Kr. i staden en skola som fick stort inflytande på dess utveckling. Bland hans elever fanns filosofen, matematikern och astronomen Filolaios. I Kroton ägnade man sig ivrigt åt gymnastik och atletik, och den berömde brottaren Milon härstammade från staden. (källa)
5. Bermuda upptäcktes 1503 av spanjoren Juan Bermúdez. Öarna förblev obebodda fram till 1609, då en flotta med brittiska kolonisatörer led skeppsbrott på dess korallrev, på Bermudas statsvapen kan man se skeppsbrottet. De koloniserades av Virginiakompaniet som gjorde anspråk på öarna från 1612, och engelska nybyggare flyttade dit. 1684 blev ögruppen brittisk kronkoloni. Indiska och afrikanska slavar importeras som arbetskraft. En brittisk militärbas anlades 1797. Liksom i övriga brittiska kolonier upphörde slaveriet 1834. Virginiakompaniet och brittiska kronan förvaltade landet gemensamt från 1864. Den brittiska militärbasen stängdes 1957, men USA har sedan 1941 en flottbas på ögruppen. Landet fick betydande självstyre och egen konstitution 1968. Under 1970-talet förekom rasmotsättningar och sociala motsättningar, där bland annat guvernören 1973 mördades. Nya oroligheter bröt ut 1977. (källa)
6. Afrikanderna är i huvudsak ättlingar till flamländska, nederländska, tyska, franska och spanska invandrare från 1600-talet. Afrikanderna bosatte sig till största delen i Sydafrika, Namibia och Rhodesia. Många afrikander valde att bege sig till Afrika för att starta ett nytt liv på grund av politisk eller religiös förföljelse i sina hemländer. I likhet med många kolonisatörer kom nybyggarna med tiden att anse sig vara landets rättmätiga styresmän, vilket påverkade synen på infödda afrikaner negativt. (källa)
7. England fick dock snart problem med att administrera de 70 000 fransktalande nybyggare som befolkade området. Genom Québec Act år 1774 fastställdes det att nybyggarna fick behålla sitt franska språk, den feodala civilrätten, den katolska religionen och den sekulariserade utbildningen. Detta gjorde att de engelska nybyggarna revolterade, utom i Quebec och Nova Scotia. Under de följande årtiondena emigrerade tusentals brittiska kolonisatörer till Kanada från de brittiska öarna och de amerikanska kolonierna. (källa)
8. När fartygen blev större var det lättare att kryssa mot vinden i havet söder om Eldslandet. Men sjöfararna fruktade vattnen söder om Kap Horn och därför var det inte lockande att kolonisera arkipelagen. Först på 1800-talet började kolonisatörer bosätta sig på Eldslandet. I deras följe kom engelska missionärer för att frälsa ursprungsbefolkningen. Samtidigt började Chile och Argentina etablera sin närvaro i området. De byggde stora lantgårdar och bedrev boskapsskötsel med främst får och guanaco. Konflikter med selk'nam och de andra indianfolken uppstod. Missionärer införde klädtvång, vilket blev hygieniskt förödande. Européerna kom också med smittsamma sjukdomar för vilket ursprungsbefolkningen inte hade något immunförsvar. (källa)
9. Under Agis I regeringsperiod skall också kolonisatörer ha sänts ut till Kreta. (källa)