Kommittéuppdrag Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kommittéuppdrag

1. Redan 16 år gammal anställdes han som skiftesförrättare vid storskiftet i Dalarna, valdes 1865 till landstingsman och från 1867 var han ledamot av andra kammaren på sin fars plats och anslöt sig till Lantmannapartiet. Oförskräckt och självsäker, slagfärdig kunnig och klipsk vann han snabbt en bemärkt ställning i riksdagen. Redan vid 1871 års riksdag blev han ordinarie ledamot av Statsutskottet. 1873 erhöll han det första av sina många kommittéuppdrag, och 1874 blev han riksbanksfullmäktig. Han var ledamot av Statsutskottet 1871–87 och 1888–90, av särskilda försvarsutskottet 1883 vice talman i riksdagen 1885–87 och 1889–90 samt ledamot bland annat av lantförsvarskommittén 1880–92, av kommittén angågen byggnadsplatser för nytt riksdaghus och ny riksbank 1883–84, av pensionskommittén 1889–94, bankofullmäktig 1874–90 samt 1892. (källa)
2. Einar Huss var son till kronofogden och riksdagsmannen Anders Huss. Efter mogenhetsexamen i Stockholm 1905 studerade han vid Stockholms högskola och blev 1910 filosofie kandidat, 1912 filosofie licentiat och filosofie doktor samt var docent i matematik där 1912–1922. Huss, som från 1912 var verksam som försäkringsmatematiker, var aktuarie i Återförsäkrings AB Sverige från bolagets start 1914 till 1923. Han inträdde 1913 i Kommerskollegium, var redaktör för kollegiets tidskrift Kommersiella meddelanden från dess tillkomst 1913 till 1919 samt var till följd av kommittéuppdrag 1921 förste utgivare av kollegiets då nya publikation Ekonomisk översikt. 1917–1919 var han avdelningschef i Statens industrikommission, där han tog initiativ till den första statsreglering, som grundats på fortlöpande beslag och statlig auktorisation av köpare, samt organiserade för första råvaru- och importföreningarna. Huss var från 1919 chef för den statistiska avdelningen i Skandinaviska Banken och från 1920 utgivare av bankens då startade kvartalsskrift. Tillsammans med Karl-Gustaf Hagstroem utgav han tabeller för beräkning av ränteavkastning å obligationer. Han medverkade 1935 vid bildandet av Bankanställdas pensionskassa, vars VD han vari från kassans tillkomst. Huss var medlem av statliga och andra kommittéer och förestod kortare tid Bankernas statistiska byrå innan denna 1944 uppgick i Svenska Bankföreningen. (källa)
3. Han var flitigt anlitad för kommittéuppdrag: angående granskning av tullverkets stater (1900–1902), befästningsanordningarna vid Boden (1905–1906), försvarskommittén (1907–1909), skiftesstadgekommittén (1906–1911), fögderiförvaltningskommittén (1909–1912) och av fjärde försvarsberedningen (angående övningstiden, 1911–1914). Sedan 1911 var han ledamot av civilkommissionen och av jordbrukskommissionen i Kopparbergs län samt av järnvägsrådet. (källa)
4. Carl Peter af Klintberg var son till färgaren Jakob Klintberg. Han blev student vid Uppsala universitet 1784 och antogs som auskultant i Kommerskollegium 1788 utan examen. Efter att ha passerat en rad underordnade befattningar blev han 1802 sekreterare, 1808 assessor och 1813 kommerseråd. I det vid 1815 års riksdag tillsatta särskilda utskottet för att utreda och föreslå lösningar på den ekonomiska krisen, fungerade Klintberg som sekreterare. 1817 utnämndes han till ledamot av Tulldirektionen och statssekreterare för handels- och finansärenden, och fick till uppgift att genomföra det av 1815 års riksdags särskilda utskott anbefallda programmet. 1821 blev Klintberg tillförordnad och 1824 ordinarie president i Kommerskollegium. Han anlitades även för skilda kommittéuppdrag av ekonomiskt administrativ natur. Trots att han i sin näringspolitiska åsikt snarast var konservativ blev han 1816 ledamot av kommittén för revision av skråförfattningarna i mera liberal riktning. Klintberg tillhörde även flera kommittéer i finansiella och näringspolitiska frågor, bland annat av den svenska och norska kommitté som tillsattes 1824 för att granska ländernas kommersiella förbindelser. af Klintberg adlades 1820. Han var ägare till Söderby i Odensala socken. (källa)
5. Redan tidigt användes Meurman av regeringen i viktiga kommittéuppdrag, och han erhöll 1861 titel av kommunalråd. Han satt i kommittéerna för ny kommunalförordning för landet (1859), folkskoleväsendets organisation (1861), ny fattigvårdslagstiftning (1871), lantmäteriväsendets omorganisation (1884) och pantlånerörelsens ordnande (1892). Även som kommunalman var han verksam. (källa)
6. Wahlgren anlitades för åtskilliga kommittéuppdrag, avseende den högre skogsundervisningens omorganisation (1906–1908), revision av jaktlagstiftningen (1908) och framställning av läroböcker och planschverk angående skogsvård (1912). Han var intresserad jägare och jaktvårdare och redigerade Svenska jägarförbundets nya tidskrift 1894–1907 samt verkade som djur- och landskapsmålare. (källa)