Kommunalbeskattning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kommunalbeskattning

1. En ökad befogenhet erhöll socknemännen emellertid, i det att från ingången av 1600-talet en väsentlig andel i kyrkotukten började tillerkännas dem. Med särskilt, avseende därpå blev socknarnas förhållanden i nyare biskopsstadgar föremål för reglering. Viktigare för sockensjälvstyrelsen blev 23:e punkten av 1650 års prästprivilegier. Där bekräftas prästerskapets "macht til ät hålla ochnestemnor" i sockenstugor och sakristior, "hvarest församlingen antingen i ge-meen eller thes fullmechtige kyrckioverder och sex män, vthan någon endskyllan, skola effter kyrckioheerdens kallelse komma tilsamman" och, under kyrkoherdens ordförandeskap, "rådslå och be-stella om kyrckiones inkomst och rekenskap", så också "om kyrckiones och prestegårdzens byggning, och hvad meera förefalla kan vthi kyrckiodisciplinen och andra församblingens åliggiande tarfver och bestelningar". Ett flera gånger upprepat löfte om en fullständigare sockenstämmoförfattning blev inte uppfyllt, men de redan givna bestämmelserna, nästan ordagrant förnyade i 1675 års prästprivilegier, fullständigades med särskilda resolutioner (de viktigaste av 1680, 1697 och 1719) samt bekräftades med nya tillägg och vissa modifikationer i 1723 års prästprivilegier. I dessa stadgades, att två årliga ordinarie sockenstämmor skulle hållas och att förfallolöst uteblivande skulle medföra talans förlust. Stämmans verksamhet inskränktes till ekonomiska mål, varemot kyrkotukten övergick till kyrkoherden med sexmännen och de förnämste i församlingen. Under tiden hade åtskilliga bestämmelser givits om kommunalbeskattningen. (källa)
2. Åren 1880-82 och 1885-96 tillhörde han Göteborgs och Bohus läns landsting. 1881-99 var han ledamot av andra kammaren för Orust och Tjörn, skrev många motioner och satt i tillfälligt utskott 1883-84, konstitutionsutskottet 1885-87 och 1891-98 (1887, 1891-98 som vice ordförande) och bankoutskottet 1888-90. I riksdagen verkade han utom i fiskerifrågor i övrigt för kommunikationsväsendet och särskilt för telefonnätets utvidgning i Bohuslän. Till sina politiska åsikter var han moderat konservativ. Han var ledamot av kommittén angående havsfiskets ordnande i Göteborgs och Bohus län (1892-94), för avgivande av förslag till lag om rätt till fiske (1894) och angående kommunalbeskattningen (1897). 1900 utnämndes han till karantänsmästare på Känsö. Han utgav bland annat Några ord om den unionella frågans lösning (1895). (källa)