Kommunalhus Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kommunalhus

1. Världens röra på morgonen – 6-7 klasser här samtidigt, lugnare efterhand. Två byggnadsarbetare i hjälm in, när såg man "sådana" på en utställning, det händer faktiskt ganska ofta att det kommer in folk "direkt från gatan" – men läget här i kommunalhuset underlättar förstås för allmänheten att hitta hit. Intressant är att notera det kompakta ointresse som herrar med "fyrkantiga" (dokumentportföljer) hyser samt det formidabelt underbara förbiglidande sättet varmed LKAB:s och stadens ulster- och pälsklädd gäster guidas runt (alltså undanför) utställningen. Guiderna smyger snabbt in den i ett till synes parentetiskt andetag och fortsätter därefter snabbt med svepande gester sin beskrivning av stadshusets estetik. (källa)
2. Fram till 2000-talet hade så gott som varje kommun i Sverige en skyddad berganläggning där kommunens ledningsfunktioner skulle samgruppera med myndigheter som länsstyrelse, räddningstjänst, polis och enheter ur det civila försvaret. Ett exempel på civil ledningsplats är ledningscentralen i Gullarp, Eslövs kommun. Motsvarigheterna i Göteborg (Bofinken på Hisingen och Spoven/Uttern vid Delsjöarna) samt Stockholm (Elefanten, Sollentuna och Vargen, Huddinge) diskuteras ofta på Internet. I motsats till Vargen är Elefanten bevarat i sin helhet och frågan har väckts om byggnadsminnesförklaring. Något som kan noteras är den utstickande namnsättningen, med namn på olika djurarter, på samma sätt som försvaret har namngett sina anläggningar. Typiskt för de lite större kommunerna, som i nutid alltså har huvudmannaskapet för den här typen av lokala anläggningar, är att nedläggning inte lika ofta har varit aktuellt som i många mindre kommuner. Några ledningscentraler förlades i berg, andra låg i ett normalt skyddsrum, exempelvis under kommunalhuset eller en brandstation. I nästan varje kommun inrättades en ledningscentral, exakt hur många som byggdes är oklart. (källa)
3. Forsberg åkte regelbundet till Hedesunda och ledde handledningen för barnen och 1973 var utsmyckningen av kommunalhuset klar. (källa)
4. Platsen var vald med tanke på den knutpunkt i kommunikationerna som uppstod i förgreningen mellan Stockholm Rimbo Järnväg och Södra Roslags Kustbana vilken tidigare hade resulterat i bebyggelsen med kommunalhus och service kring Roslags Näsby. I Tibble, ca 1 km norr om denna knutpunkt, fanns tillgänglig mark, men den visade sig samtidigt utgöra en av de tätaste arkeologiska fyndplatserna i Sverige. Ett stort antal gravfält grävdes ut och endast några få återstod år 2000. I samband med det stora vägbygget år 2009-2012 har ytterligare ett grävts bort. 1968 stod köpcentrumet klart och var då norra Europas första inglasade centrum. (källa)
5. Länsvägarna 120 från Tingsryd till Kalmar och 122 från Växjö till Karlskrona korsar varandra i Rävemåla. Den nord-sydgående vägen permanentades 1954.Väg 120 byggdes om under 1950-talet och asfalterades också i mitten av 1950-talet. Rävemåla är numera huvudort i distriktet och har ett bra läge för kommunikationer på grund av vägarna På 1950-talet byggdes kommunalhus och bankhus. Mer industri är dock önskvärd för sysselsättning av den arbetskraft, som blir ledig vid jordbrukets rationalisering. (källa)
6. Saltsjöbadens köpings kommunalhus, Saltsjöbaden, 1932. (källa)
7. Efter studentexamen 1928 studerade hon vid Kungliga Konsthögskolan 1929–1934. Hon utförde porträtt, figurtavlor, stadsmotiv och väggmålningar i kommunalhuset Klippan. Hennes stadsbilder, landskap och barnskildringar har en lyrisk ton och en frisk sensibel kolorit. (källa)
8. Ekebys arkitektur är mycket påverkad av dess historia som brukssamhälle. Bebyggelsen domineras till största delen av en- och en och en halvplans villor, även om det finns en del flerbostadshus. De äldre husen, från början av 1900-talet, är till största delen i tegel, de nyare är för det mesta kataloghus i varierande utförande. Många av husen i och runt Skromberga är utförda i gult så kallat skrombergategel, ofta byggda i samband med Skrombergaverken, exempelvis som bostäder eller föreningsbyggnader. Några mer betydande byggnader är badhuset (se nedan), "Stora villan", Folkets hus - "Flamman", "Panget" och gamla kommunalhuset. (källa)
9. I början på 1960-talet fanns tre turistpensionat i Duved (dessa var i drift enbart under vissa högtider och skollov – stängda resten av åren), som innefattade totalt 118 gästbäddar. Duved var vid den tiden en "sovande" ort, så sent som år 1963 okänd för en majoritet svenskar (trots närheten, nio kilometer, till Åre by som 1954 arrangerade Alpina VM), och en ytterst minimal del av invånarna befann sig i åldrarna 18–35 år. Stora delar av Åre kommun och övriga Jämtland hade kommit in i en samhällssvacka, men i Duved blev läget så pass allvarligt att flera butiker lades ned och folk skrev på listor för att få behålla konsumbutik och post. Bortsett från det gamla kommunalhuset i gult tegel hade det inte byggts ett enda hus i Duved sedan 1930-talets början, och eftersom bankerna inte vågade låna ut pengar till blivande villaägare gick det heller inte att sälja någon mark. (källa)
10. Runda huset är ett bibliotek i Gustavsberg i Värmdö kommun i Stockholms län. Det byggdes ursprungligen som kommunalhus för Gustavsbergs landskommun och invigdes i februari 1954, Den byggdes på mark som kallades Bagarns träsk bredvid Bageriet, där en tidigare uppförd tvättstuga revs. Runda huset ritades av den dåvarande KF-arkitekten Olof Thunström, som även ritat flera andra byggnader i Gustavsberg. (källa)