Kommuniké Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kommuniké

1. Men det som till slut skulle fälla regeringen var unionsfrågan. När Boström återtog statsministerskapet blev ett av hans första initiativ i den norska frågan att i mars 1903 utfärda en kommuniké. Denna innefattade han själv, utrikesminister Lagerheim och den norske statsministern Blehr. Denna kommuniké utlovade ett eget norskt konsulatväsen, med bibehållna garantier för unionens enlighet, i diplomatiskt hänseende. Denna kommuniké och en alltmer krävande självständighetsrörelse gjorde till slut att Boströms tvingades avgå, till förmån för statsrådet Johan Ramstedt i april 1905. (källa)
2. Efter ett tag utskickades följande kommuniké : Amiral Lindman och universitetskansler Trygger hava meddelat h. m : t konungen att de fullgjort sitt uppdrag att undersöka möjligheten för bildandet av en borgerlig koaltionsregering. Vid konferens med excellensen Ekman har denne förklarat, att han icke kan medverka till åstadkommande av en dylik regering. (källa)
3. När en av Terminal Tvås incheckningsdiskar på Heathrows flygplats exploderade rakt upp i taket som ett orangefärgat eldklot försökte förstås alla de vanliga organisationerna ta på sig skulden. Först hörde IRA av sig, sedan PLO och så gasverket. Till och med British Nuclear Fuel utfärdade en kommuniké som hävdade att läget var under kontroll, att det knappt var någon radioaktiv strålning att tala om och att olycksplatsen i själva verket var ett trevligt utflyktsmål för hela familjen - innan de till sist tvingades erkänna att de faktiskt inte hade ett dugg med saken att göra. Man kunde inte finna någon rimlig förklaring till händelsen och slutligen karaktäriserades den som "ett guds verk". Men vilken gud?, tänkte Dirk Gently. Och varför? Vad för slags gud skulle försöka hinna med 15.37 planet till Oslo. (källa)
4. Den 6 januari 1981 utfärdades en gemensam kommuniké i Tripoli av Gaddafi och Goukouni om att Libyen och Tchad hade beslutat "att verka för att åstadkomma fullständig enhet mellan de två länderna". Sammanslagningsplanen orsakade starka fientliga reaktioner i Afrika, och fördömdes omedelbart av Frankrike, som 11 januari erbjöd sig att stärka de franska garnisonerna i vänligt sinnade afrikanska stater och den 15 januari försatte den franska medelhavsflottan i beredskap. Libyen svarade genom att hota med att införa ett oljeembargo, medan Frankrike hotade att reagera om Libyen attackerade något annat grannland. Alla ministrar från GUNT som var närvarande med Goukouni i Tripoli, med undantag för Acyl, motsatte sig också avtalet. (källa)
5. Ockupationsstatuten dateras 10 april 1949. Samma dag överlämnades denna, tillsammans med en kommuniké från utrikesministerkonferensen, till Parlamentariska Rådet, som då höll på att utarbeta den nya grundlagen. Två dagar senare offentliggjordes statuten. (källa)
6. Samtidigt med den pågående politiska och militära uppladdningen runt Tjeckoslovakien besökte den sovjetiske regeringschefen Alexej Kosygin Sverige, 10 juli–13 juli 1968 under inledningen av den svenska valrörelsen. I den gemensamma svensk-sovjetiska kommuniké som publicerades den 13 juli och som var undertecknad av Kosygin och statsminister Tage Erlander uttalade de båda att de var ense om betydelsen av att "utveckla samarbetet mellan alla europeiska stater på grundval av jämlikhet, icke-inblandning i inre angelägenheter, respekt för den statliga suveräniteten och territoriella integriteten samt på grundval av övriga principer i FN:s stadga". (källa)